Bryr du dig om barn? Gå PRIDE då för bövelen!

Under hösten har vi deltagit i PRIDE, en kurs arrangerad av Fosterhjemstjenesten för folk som vill bli fosterföräldrar.

Tre gånger har vi samlats, ett tiotal par av olika sammansättning, nationalitet, bakgrund och yrkesliv. Varje runda har varat ca 10 timmar och vi har diskuterat, sett film och gått igenom mer eller mindre jobbiga teman kring det att vara fosterbarn, att få sitt barn omhändertaget att vara fosterfamilj och en mängd annat. Den stora behållningen av PRIDE för mig personligen har varit faktakunskapen om socialtjänsten och de goda diskussionerna vi haft.

Jag har lärt mig mycket om hur socialtjänsten fungerar map skydd för barn, och hur dom arbetar när det kommer in en bekymringsmelding om att ett barn far illa. De kan komma från polis som tillkallas till lägenhetsbråk, från läkare som ser oroväckande skador, från skola eller barnehage utifrån beteende eller vad barnet själv säger. Det de flesta inte vet är nog att man själv kan göra en bekymringsanmälan till barnevernet tex för att man själv har det tungt (pga sorg, att man har en svår ekonomisk situation eller annat) och inte förmår ge barnen den omsorg de behöver under en period. Det betyder inte att barnevernet kommer med blåljusen på och snappar till sig de små, utan tvärtom kommer det en (som jag uppfattar det) god hjälpordning på plats för dig just så att du ska kunna ha kvar barnen men få stöd, tex med avlastning en del helger.

En annan sak jag fått med mig som jag värderar högt är insikt i och ökad förståelse för den biologiska familjen som får sitt/sina barn omhändertagna. Det är ju inte helt svartvitt att dom är dåliga föräldrar, utan det kan vara en ekonomisk situation, psykiska problem osv. Men visst, en del människor behandlar ju sina barn så illa att dom för länge sen förbrukat sin rätt att ha dem hos sig, det ska sägas. Men mitt perspektiv har vidgats iallafall och det är alltid nyttigt.

Sen har PRIDE rent allmänt varit en bra kurs för mig som har barn. Att diskutera och reflektera kring barns behov, vad som är bra omsorg, vad är uppfostran och när går det över i bestraffning, vad är en trygg miljö för ett barn, hur hanterar barn osäkerhet osv osv. Inga konkreta svar såklart men goda frågeställningar och bra diskussioner där alla delade med sig av egna erfarenheter, bra och dåliga.

Efter varje träff har kursledarna varit hemma hos var och en och gjort djupintervjuer för att lära känna oss alla ordentligt och se om vi är lämpliga att placera behövande barn hos. Utan att veta säkert känns det som att de försöker ta reda på om vi känner oss själva och varandra, om vi har skakat ut liken ur garderoben och klarar påfrestningen det innebär att ha ansvar för fysiskt eller psykiskt skadade barn.

Visst, man ska inte gå PRIDE och ta av kommunens resurser om man inte seriöst är intresserad av att ha fosterbarn, men om man är inne på det spåret rekommenderar jag det verkligen. Det är en bra genomgång av dig som omsorgsperson – vad har du för lik i lasten, hur hanterar du det, hur påverkar det eventuellt din förmåga att ta hand om ett barn, hur ser ditt sociala nätverk ut, kan du ge barn stimulans för att utvecklas till självständiga och trygga individer, och hur trygg är du själv förresten?

Mycket nyttigt, iallafall för mig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.