Dag 2 Tangen-Magnor

Fräsch och utvilad som en nyponros (är dom utvilade?) vaknade jag på Tangen Camping. Himla tur eftersom det var där jag gått och lagt mig. 

Ingen pardon, ihop med tält och iväg. Det började med en uppförsbacke, men sen skulle det vara i stort sett nedför hela resten av vägen. Och det var det.

6 km in på resan såg jag min spegelbild i mobiltelefonen som jag har som navigatör på styret. Jag tänkte ”Oj va rufsigt mitt hår är”  (la mig med håret blött igår), och nästa tanke var ”men det gör ju inget eftersom jag har cykelhjälm på, så det syns inte” och två sekunder senare med en nästan överjordisk evig visdom ”men om jag kan se det har jag ingen cykelhjälm på, hmmm….det betyder…ATT JAG INTE HAR NÅGON CYKELHJÄLM!”. Och så var det. Jag hade på något vis glömt hjälmen på campingen. Jag vet exakt hur, den låg på marken till höger om cykeln när allt annat låg till vänster, och jag var så fokuserad på att komma iväg att jag fixade allt till vänster (det var tält och liggunderlag som skulle upp på cykeln, så jag lassade upp allt och åkte.

Och inte tänkte jag åka tillbaka när jag besegrat den där eländes uppförsbacken? Ja mamma det borde jag ha gjort, jag vet det, men nej.

Efter den eländes uppförsbacken var det ganske okej faktiskt, det var en mycket bra andra dag – bara det faktum att det endast var 45 km var ju en vinst redan från början…

Jag lyssnade på podcasts, gamla Sommar-program och även Vinter-program som jag laddat ner till min lilla mp3-spelare. Jag hörde på Loa Falkman från 2014 som pratade om cancersjuka, döende barn, så nu har jag cyklat och gråtit samtidigt. Jag hörde också på Mustafa Cans sommarprogram från förra året (?) som jag redan hört där han berättar om fyra personers liv, fyra personer i Bjurholm i Västerbotten som i samtal med honom sett tillbaka på sina liv. Liven har varit väldigt olika, men en av dom har varit av sorten som inte klagar men biter ihop och ser det som den lott han fått. Han jobbade i skogen, och att få det berättat om skogsarbetaren och timmerflottarens liv i det tidiga 1900-talets Sverige samtidigt som man cyklar genom mil efter mil med tall efter gran efter tall, det blir lite speciellt.

Särskilt när man bakom en krök helt plötsligt får syn på en staty mitt i busken (tallen)
Jag blev så överraskad över att det stod en staty mitt i skogen så jag var tvungen att stanna.

Och som för att falla in i skogstemat var det en staty till minnet om folket på skogen. Just när jag lyssnar på ett radioprogram om det hårda arbetet i skogen. Mycket passande.

Det var så småningom dags för lunch, och det blev i bygden Vestmarka. Själva bygden var inte så koncentrerad, men en jättefin grillplats nere vid en sjö var perfekt för lunchpaus. Hade vi varit flera och om vi haft en volleyboll så hade vi kunnat nyttja den fina beachvolleybollplanen som fanns där. Lite längre bort var det en skateboardramp, och på själva grillplatsen fanns det en fin gasolgrill, bord/bänkar, badplats, en raststuga om det var sämre väder…ja det mesta man kan begära av en grillplats. Bravo Vestmarka!!

Med undantag för några stopp på väl valda platser körde jag ganska rätt på. Vid tvåtiden var jag framme på campingplatsen MonteBello.

Och javisst, jag har min dunjacka på mig, men det är för att jag tog bilden nu ikväll. Annars har det varit ljuvligt väder och mycket bra cykelväder. Himlen har varit gladblå med passande molntussar här och där, men vi får väl se hur det blir ikväll, så här ser min prognos ut:

Inte alltför upplyftande kanske, men bara det är fint imorgon bitti så är jag nöjd.

Jag är också väldigt nöjd med att stanna en dag till här i Magnor; skönt att inte behöva packa ihop allt imorgon bitti, och skönt att inte behöva cykla långt under dagen. Men cykla ska jag, Vekterveien PT ska bli min guide till gränstrakterna imorgon!

Första vettiga måltiden fick jag här i Morokulien/Magnor också; elgkarbonade med bisarra mängder potatis och ett glas rött vin! Synd att dom har stängt imorgon.

Vackert över Fetsund

Även om det var tungt att cykla igår fanns det ljuspunkter. Tex att väldigt många körde långsamt förbi mig (långsamt = upp till 80 km/h) och flera bromsade ner och väntade ut sitt möte innan dom i lugn och ro körde förbi. Jag känner mig helt enkelt ganska trygg på vägen.

Vackrast igår var utan tvekan utsikten från bron i Fetsund

Här var jag fortfarande på topp (well…) eftersom jag lagt Lillestrøm bakom mig trodde jag ju att allt var sweet and dandy resten av vägen. Typ. Men det var det inte. Lex Fetsund säger (vet jag numera) att man inte ska följa sidovägar som ringlar sig runt huvudvägen man egentligen följer. Det är nämligen en nitlott. 

Lex Fetsund säger

1) Bilvägar är lagda för att vara så räta och flata som terrängen (och vägföretagets budget) medger

2) Cykelvägar är vägar gjorda för folk som vill ha det vackert och naturnära och där föremålet inte är att transportera sig. Cykelvägar är lågprioriterat och därför följer dom naturen (och för att det är mer sceniskt tilltalande för cyklisterna)

Av 1 och 2 följer att det kan vara ett HELVETE och väldigt utmattande att följa cykelvägen. Det var en hård läxa för mig igår, och den bidrog garanterat till att jag blev mycket tröttare tidigare. Efter ett tag förstod jag den för mig nya lagen, och efter det höll jag mig på huvudvägen även om det var mycket trafik.

Campingen jag var på igår var inte den jag tänkt åka till egentligen, men den dök upp 2 km och en uppförsbacke tidigare än den jag tänkt, och det var tillräckligt för att få min lojalitet till Kirkevika camping att svikta betänkligt. När sen allt var gratis; plats och dusch, så var saken klar för min del. Tangen Camping blev det.

På Tangen Camping var det uppsmällt en stor paviljong i vilken man hade marknad som stängt precis när jag kom dit, och dom höll på att plocka ihop våffelsmet (ja självklart var det våfflor!!), servetter och annat överblivet från serveringen.

Jag frågade snällt om de skulle vara kvar där en stund till och fixa, och jodå det skulle dom. Kunde jag möjligen få ladda min mobil ett tag då? Jovisst gick det bra, så den låg där och fyllde sig medan jag reste tält och åt middag . Middag här betyder polarkakor med äggpålägg á la Gilde (alla norgeboende vet vad jag menar, resten tänker rödbetssallad fast med ägg och gegg istället, ingen delikatess direkt) och korv. Festade till med en banan och lite Pringles till efterrätt, läckert värre.

Men det dög åt mig, för jag ville helst ligga och slappa när jag kommit in i tältet. En dusch senare och jag knöt mig vid halv tio medan småbarn tjoade nere vid stranden och vägrade sluta bada. Inte mina barn, jag slipper tjata. zzzzzz….

Dag 1 Oslo-Seteskog

Vid niotiden i morse gav jag mig iväg, fullpackad på cykeln. 

Packningen var så minimerad som det gick; två uppsättningar cykelkläder (tröja, byxor, strumpor), tre tunna tröjor (en kortärmad, en trekvarts och en lång), shorts, jeans och underkläder. Regnjacka, regnbyxor och tunn dunjacka. Det var det hela och det fick plats i en cykelväska. I den andra är det handduk, necessär, cykellagningskit, laddare, power banks, dagbok och inte så mycket mer. Där fick senare sovsäcken plats också, topp!

Ovanpå bak blev det tält och det tjocka härliga liggunderlaget jag unnar mig. Det är en typ av Thermarest dvs en som blåser upp sig själv, men den här är tjockare och man sover bättre på den vilket jag tror kan bli lite viktigt…

Men det blev tungt som fn ändå, vilket kändes bra i uppförsbackarna, och dom var det ganska gott om som man kan se av höjdkurvan

Så nu här på kvällen på Tangen Camping vid en liten sjö (Tangensjön?) är jag mer än mör, och det blir spännande att se hur det går imorgon. Men jag försöker att inte tänka på det nu, utan njuta av lugnet.

Det visar sig att campingen är gratis, kanske bara för oss tältare för jag kan inte tänka mig att den är gratis för de som smäller upp sin husvagn, bygger altan och har den som sommarstuga. Det finns vattentoalett och varm dusch, även det gratis, så det är ett bra litet ställe det här. 

Gott om plats för mig att ställa upp mitt tält på var det också.

Jag har åkt knappa åtta mil idag på knappt fem timmar effektiv tid men ca åtta totalt sett. De dagarna jag ska cykla 10 mil får jag nog komma iväg lite tidigare…

Syprojekt till cykelturen, jodå!

Att det blir regn någon dag på turen är väl bara att räkna med och planera för. Påsen för tältet och de båda cykelväskorna är vattentäta (den ena är fiiiin märkesväska Ortlieb och den andra en 300 kr från Biltema, ska bli intressant att se om de håller lika bra, materialet verkar iallafall identiskt) men jag saknade täta överdrag för liggunderlag och sovsäck. Dessutom behövde jag ett skydd till min lädersadel så den inte blir helt dränkt heller.

Till alla tre går ju plastpåsar eller säckar naturligtvis utmärkt, men om man nu råkar ha tekniska tyger som ligger hemma och köptes för några år sedan för att det var bra att ha när man ändå köpte tyg till regnrock, så kan man ju lika gärna använda dom.

Och nu har båda våra liggunderlag varsin schysst vattentät påse med handtag på, min sovsäck har fått en galonsäck runt sig, och min nya fina sadel har fått ett smäckert skydd.

Sömmarna är inte täta, men den mängd regn som kommer in därigenom är så liten tänker jag, så det får jag helt enkelt bara räkna med. Maken fick också ett sadelskydd till sin cykel.

Syprojekt 275-279 är klara!

Liten ändring i planen

En plan är till för att ändras, right? Så även min cykelplan.

Det kändes lite larvigt att cykla från Lillestrøm och inte ända från Oslo, men övernattningsmöjligheterna var begränsade (om man inte vill bo alltför dyrt, typ 800 kr per natt) så det fick bara bli så. Nu vet jag mer och har hittat en camping lite vid sidan av den ursprungliga vägen, så ny rutt och delat i två dagar.

För att inte ändra schemat och de redan bokade övernattningarna (Tyfors, Sunne och Svärdsjö) så startar jag en dag tidigare, dvs redan på lördag. Känns helt overkligt…

Oslo-Grensen

Så nu blir det rött för dag 1, Oslo – Kirkevika och sen orange för dag 2 Kirkevika – Magnor. Sen stannar jag där i två nätter som planerat.

Jag ringde Montebello Camping i Magnor för att höra om man behöver boka plats när man kommer med tält. Svaret var nej, men kom gärna tidigt. Hmm ja det ska nog gå bra, jag har kort cykelväg den dagen. Då utropade han glatt

– Kommer du med CYKEL??!! Nej så trevligt, ja för cyklister gör vi ALLTID plats, så välkommen du!

Känns som att det blir himla trevligt att bo på Montebello camping. Hoppas bara dom har tillgång på ström också.

Byter utsikt mot insikt

Efter ett år på Jernbaneverket är det dags för en första flytt. Alla jag snackat med här på jobbet flyttar ca en gång om året. Några våningar upp eller ner, kanske till och med byter hus.

Jag åker tre våningar ner och byter min lilla utsikt mot en större insikt.

2016-07-26 10.56.43

Jobbet är det samma, bara med lite mer koll över folket i köpcentret.

Vi har ju varit på Ullared!

Ja för man är inte riktigt I Ullared, mera PÅ. På GeKås, närmare bestämt.

2016-07-07 Gud pekar på Ullared

Det var jag och min mamma som tog oss dit eftersom hon aldrig varit där men har det på sin Bucket List (nä det kanske hon inte har, men nästan 🙂 ). Och eftersom jag inte varit där sedan 1995 så var det väl kanske dags.

För att värma upp lite såg vi spexkvartetten (jepp, Chalmersspexet såklart!) DEOs megahit (öh nähä, okej då, kanske inte det) om Ullared:

Och så var vi klara.

Jag hade såklart en dold agenda också – att lösa den genialiska och irriterande mystery’n som finns på centret. Den går ut på att man ska hitta två bestämda kundvagnar (av ca 6000 st totalt). Under den ena finns nordkoordinaterna och under den andra östkoordinaterna. Och de skulle alltså stå någonstans i något av skjulen på området, eller vara i omlopp i någon av affärerna, så…

L Y C K A  T I L L!!

2016-07-07 12.58.07Men se på fn om inte den ena vagnen stod där och glodde på oss i det största vagnsskjulet, i yttersta raden…det är ju en sån dag man ska ta en lott (ja jag vet att två sådana osannolika slumphändelser är helt oberoende av varandra, men ändå…spänningen folkens!). Och vi var ju naturligtvis tvungna att ta den vagnen och gå runt med. För tur lixom. Men vi hade ingen tur och hittade inte den andra vagnen. Trots att jag var inne och klättrade i vagnsskjulet för att få en bra överblick där inne så såg vi den inte. Ack Ack ack.

Och det HAR hänt en hel del på GeKås sen jag var där senast. Till exempel är det inte fullt så mycket skräp som det var tidigare, eller så såg jag det inte. Det fanns både märkesprodukter och billigare okända märken av det mesta, så det är faktiskt inte bara skit. Men allt är inte lika billigt heller – eller jo det är alltid billigt, men det är inte säkert att det är så himla mycket billigare än i vanliga affären, tex schampo, tandkräm och annat där man kanske vill ha ”sitt” märke och inte GeKå-tandkräm (jo det fanns!).

En guldgruva för billiga barnkläder i underbar bomullskvalitet (var är dom gjorda någonstans? Man lämnar på något sätt konsumentmedvetandet när man går in genom dörrarna där och glömmer att tänka efter), stort utbud av vuxenkläder i olika kvaliteter och massor av rengöring och hygienartiklar, en egen friluftsavdelning som vi inte var inne i, en enorm matvarudel som vi heller inte var inne i och massor av leksaker och annat.

Böcker handlade vi i en butik bredvid; ”Alla böcker 39 kr” tyckte mamma lät väldigt billigt och bra, men det visade sig att det var 39 kr PER STYCK och inte allihop för 39…Oh well, här blev det lite böcker köpta till de små som börjar komma in i bokslukaråldern.

Några andra cacher i närheten och en löjligt god lakritsglass (Sia) senare var vi på väg hem, nöjda med dagen.

Stort urval av saker och kvaliteter, välorganiserat med toaletter och matställen inne i GeKås, nära till parkering och en allmänt mycket bra logistik. Riktigt bra jobbat Gunnar, hit kan jag tänka mig att åka igen!!

Lata dagar på Orrö

2016-07-20 19.45.49Eller OrröN som den heter numera.

Killarnas frågor om ”när kommer vi till Orrö?” gav tillslut frukt när vi åkte dit på onsdagen. Att de tjatat har ingenting med själva ön att göra, utan med det faktum att de efter att de varit där i en och en halv vecka ska åka med mormor och morfar till Kolmården och Skara Sommarland. Det betyder ca två veckor utan mamma och pappa, men det verkar stå sig slätt när det är sommarland som hägrar. (Nope, inte bitter)

2016-07-21 08.59.52Skärgården visade sig från sin bästa sida; 25 grader varmt och strålande sol, frukost utomhus i linne och shorts, vindstilla kvällar (prisa gudarna för insektsspiralen, nervgift is da shit) med mat och vin tills det är läggdags.

Lyckliga barn som springer nere på bryggorna med håvar och fångar spigg och underhåller sig själva så länge man låter dom (och det gör man!) medan man själv sitter och lyssnar på Stephen Fry som läser Liftarens Guide till Galaxen. En bok som för övrigt gör sig utmärkt att låta sig få uppläst för sig. Alla irrgångar och sidospår hänger plötsligt ihop med huvudhistorien och jag tappar inte intresset som jag gjort de gånger jag försökt läsa den själv. Första boken brukar gå bra, men den andra eller tredje snoozar jag ut. Men inte den här gången, heja Stephen Fry!
2016-07-23 14.58.55

2016-07-21 11.47.34Och det blev gjort en del nytta också, framför allt av pappa och Oskar som bytte takstolar på boden, klapp klapp, bravo!

Ingen lätt match att vara uppe på det taket i den gassande värmen – jag vet, för jag stod nere på altanen och slipade och målade om spjälorna på ett halvmåneformat bord. Det var så varmt så jag tog parasollet och stod under, då var det perfekt. Smågrabbarna målade trädkojan inuti med lite överbliven rödfärg. När dom ändå höll på kladdade dom ner sig lite överallt med den där färgen – trots handskar och skyddskläder. Värst var Adam som hade en stor blodröd blobba från håret som rann ner i pannan mot ögat + att han torkat sig med handsken under det andra ögat…det såg ut som det varit blodsstrid uppe i kojan 😀

2016-07-21 13.58.49

Det var iallafall two happy campers där ute, ända tills vi skulle åka därifrån och lämna dom kvar med morfar (mormor hade redan åkt hem för att jobba). Adam grät och försökte hålla fast mig på bryggan så jag inte skulle åka. Otroligt vad sånt är plågsamt för en – man vet ju att de efter en kvart har har glömt allt om att man är borta men ändå är avskedet så himla jobbigt…

2016-07-24 10.00.27

Vi vinkade från aktern på färjan (vilket väl egentligen mest förlängde plågan för oss alla, men…) och såg hur han stod där och snyftade. Hannes? Nä, han är inte så rörd i sådana situationer; han gråter lite pliktskyldigt och så försöker han dölja sitt leende under tårarna och när han vet att man sett att han försöker hålla sig för skratt så sprätter han iväg och är glad igen…

Så hej då Orrö(n) för den här gången!!
2016-07-24 17.17.47

Ljuvliga sommar

Turen drog vidare idag, Stockholms skärgård nästa. Vi missade min lillasyster med familj med 5 minuter  i stugan hos mamma – mötte dom på grusvägen en bit bort när dom var på väg dit och vi därifrån. Inte för att vi fattade att det var dom, men det VAR ett väldigt vinkande i bilen, och  när dom kört förbi tänkte jag att det där var väl en Toyota och dom kör en Toyota…hmmm…. Jodå, visst var det dom. Surt att vi missade varandra.

På kajen i Saltis mötte vi Elsi som tajmat vår båt.

Skärgården visar sig från sin bästa sida; Waxholmsbåten Roslagen ut på kvällen, kav lugn sjö och 23 grader varmt.

Klädd i halvlånga byxor och tunt ärmlöst linne gick man i land, klar för myggornas middagsattack. Men vem bryr sig när det är en helt underbar och perfekt kväll?

Killarna sprang direkt upp i sin koja och sopade den, lade på duk på bordet, tog fram vaser och fyllde med blommor (torkat gräs) och började bygga upp ett förråd av blåbär. För att komma till kojan var man tvungen att gå över en smal spång för att inte falla ner i den glödande lavan, tuffa bud.

Kvällens övning var att montera ihop en Malm-byrå så att killarna har något att lägga sina kläder i. Eller ja, så VI har något att lägga deras kläder i…. I morgon monterar vi upp krokbrädorna så DOM har något att HÄNGA upp sina kläder på. Det är väl inte för mycket begärt?