Det går mot sitt slut

Jag är på väg till Halmstad för sista gången som enhetschef. På måndag börjar den nya,”riktiga” chefen och jag går tillbaka till mitt vanliga kneg som projektledare. Det känns väl okej. Jag ska ju ändå göra något annat än jag gjorde innan och jag har ganska stora möjligheter att utforma min roll i enheter där jag egentligen hör hemma.

Men ändå… Nu har jag provat något nytt ett tag, något som det visat sig att jag varit ganska bra på, och då känns det svårare att gå tillbaka. l och för sig till något jag också är ganska bra på, men något jag gjort ganska länge.

Jag avslutar på topp iallafall – med ett inställt tåg till Halmstad och ersättningsbuss. Sen att vår buss under resan blev omkörd av tåg medan vi var på väg, dvs dom hade fått igång trafiken medan vi åkte buss sätter tålamodet på prov – igen. Kul för dom som väntade lite och slapp sitta på buss, osis för oss andra.

Livet.

European Choir Games har börjat

Vi samlar ihop oss inför repetitionen före konserten

Haga Motettkör hade konsert i Domkyrkan idag för att träna på vårt tävlingsprogram. Det märks att Choir Games är igång; det är körfolk överallt i stan och konserter hela tiden, och nu på kvällen sparkas allt igång med Eurovision Choir (=Melodifestivalen fast för körer) i Partille Arena och live på SVT 2.

Spoiler: Danmark vann. Dom var grymt bra, en värdig vinnare.

Och jag är så jvla taggad inför vår tävling på fredag; kammarkör i universitetsaulan kl 14:40 och sakral klass i Domkyrkan 19:00. Jag har ingen aning om vilka vi möter, men jag ger mig tusan på att göra mitt allra bästa. Det gick helt okej på konserten idag, men det var inte tävlingsframförande precis. Inte konstigt; några av styckena har vi inte sjungit sedan sommaruppehållet i slutet av juni. Bara fyra veckor javisst, men man glömmer mycket på den tiden.