Nostalgisk resa i tekniska prylar – från handdator till tablet

Som många andra älskar jag tekniska prylar. Självklart har jag en smartphone (eller faktiskt två egentligen; en till jobbet och en privat), en tablet, en lös hårddisk som jag släpar med mig överallt i min handväska, en mp3-spelare och i tillägg en hög gamla prylar som har för högt nostalgiskt värde för att slängas – dom var ju så himla bra en gång och funkar ju faktiskt fortfarande. Av någon anledning satt jag och drömde mig bort i gadgets här mitt på jobbet, och funderade på vad jag har egentligen.

Min första handdator (ja för så hette dom ju förut) var en Palm V som jag ärvde av min kära make;

Monokrom skärm, en stylys att skriva med, ordet ”app” fanns väl knappt…Men den funkade bra för det som den var menat; kalender, adressbok, anteckningar, miniräknare och lite annat, och den var snabb. Den vann på snabbhet och enkelhet, men för den som är hooked på och att kunna färgkoda olika saker så var det dags att gå vidare.

Vid den tiden jobbade jag på Chalmers och hade en chef som inte var så känslig för vad hans anställda ville ha. Önskade man sig en teknisk pryl och man trodde att man hade användning för den så fick man köpa den på hans konto. Den enda motfrågan man fick egentligen var ”tror du jag behöver en sån också”. Svårt att svara på, med tanke på att han inte var så intresserad av att sätta sig in i hur dom funkar.

Det blev en Palm Tungsten T3.

Färgskärm och UTRAGBAR SKÄRM!! Den blev ytterligare en tredjedel större och värdefull yta togs inte upp av skrivområdet. Det här är en feature som jag saknar hos smartphones av idag.

Den var fortfarande lika snabb, lika bra och om jag minns rätt fanns det lite fler program till den (som man fortfarande inte kallade för ”appar”. Jag har den fortfarande kvar i byrålådan, med laddare och allt.

Det var ungefär här någon gång som det allmänt började bli prat om att man började vilja kunna ha sin handdator och telefon i ett. Jag var envis och sa att det vill jag INTE, och jag ville i vart fall INTE ha kamera i samma enhet. Näpp, olika saker är bra på olika; man har telefon att ringa i, handdator till allt skrivbordsmässigt och kamera till ta kort. Berömda sista ord som jag har tuggat, ätit upp och svalt igen många gånger. Men jag står åtminstone för att jag sa det, även om jag småler åt mig själv samtidigt.

Jag var väldigt fördjust i Palmens handstilsigenkänning – det var bara var att sladda på med pennan i den lilla rutan så omvandlades handskriften till tryckt text. Men trots allt är det snabbare med tangentbord, så när det var dags för uppdatering såg jag på Palm Treo.  Knapparna på Treo var lite små, ungefär som på Blackberry, så det blev en Qtek 9100 för flera tusen kronor. Den här gången fick jag betala själv, för jobbet på Chalmers var ett minne blott och en ny, snål, arbetsgivare var på tapeten. Mitt första stora inköp för egna pengar.

Den hade inte Palms operativsystem, vilket jag väl har saknat sedan dess, men de hängde inte med i utvecklingen och har väl mer eller mindre avlidit om inte jag fått för mig fel. Windows mobile, minns inte längre vilken version och inte spelar det någon roll heller. Den var inte så särskilt flexibel i gränssnittet, men en rysk (?) firma, Spb Softwarehouse, hade en otroligt bra programvara som man installerade och kunde fixa till det med. I mitt fall precis som jag ville ha det.

Den här telefonen är numera musikmobil åt Adam. Om inte Hannes har trashat den fullständigt förstås, tror nästan det.

Hannes har också fått en musikmobil och det är min HTC TyTnII, som inte är något mer än uppföljaren till Qtek’en, efter att HTC köpte upp Qtek.

När jag började jobba i Asker 2008 var det den här jag lyckades tjata till mig. Den i sin tur ledde till en våg av HTCs på kontoret och det blev satt som företagsstandard. Men som sagt, nu är den musikmobil åt en tvååring. Idiotiska kontakter med unik HTC-koppling både på laddare och hörlurar. Laddare ok, men HÖRLURAR??!! Mao kan du bara använda HTCs egna. Tur att dom var bra då, men jäkligt struligt när dom gick sönder och behövde bytas ut. WM på den här också, lite trögt, inte så flexibelt, iOS tyckte jag var ännu mindre flexibelt, så jag var nyfiken på Android-systemet som började bli stort. Nästa blev en kärlek; HTC Desire HD.Den är så fantastiskt bra. Även nu när den är ett och ett halvt år gammal är den suverän; snabb, full av gratis (offline) vägkartor, gratis navigation (men kräver uppkoppling, så fint att jag har fri datamängd), alla features jag vill ha finns på Android Market, suverän på det mesta. Kameran är halvdassig, och vid en systemuppdatering slutade den fungera. Inte så bra precis, men på min andra Desire HD funkar kameran alldeles utmärkt även efter uppdateringen. Orkar inte bry mig så mycket om det.

Jag är fast vid Androidsystemet, tycker det är underbart flexibelt och widgets är något som är mitt i prick för mig. Dessutom har jag ju investerat en del pengar i appar och har några program som jag vet inte finns för andra operativsystem och som jag så gärna vill ha att jag är beredd att välja system efter det.

Men en tablet ville jag ju gärna ha också. En android-tablet. Det blev en Motorola Xoom.

Det tog ett tag för mig att verkligen falla för den när jag väl hade den. Ja bortsett från att den själv föll i kakelgolvet bland det första den gjorde och fick en spricka i skärmen men det är en annan (och oerhört långdragen) historia.

Men nu är jag helt fäst vid den och använder den hur mycket som helst. Börjar till och med fundera på att nedgradera mig på telefonsidan till en liten enhet som inte tar någon plats och kanske inte kan så mycket och så ha Xoom’en till allt det jag hade mobilen till. Den börjar redan ta den funktionen, speciellt sen jag skaffade ett 3G-kort till den.

Men BLIR mitt liv lättare av de här prylarna? Eller är det bara jobbigt att byta allt och föra över kontakter, dokument, göra alla inställningar på nytt när man byter enhet osv? Nä byta går fort, inget problem numera.

Det är stora fördelar med allt nytt jag lär mig genom mina gadgets som jag inte skulle lärt mig utan dem – bildredigering beyond crop och resize till exempel, alla böcker jag får läst som jag nu bara snubblar över men inte hade snubblat över i pappersformat då jag aldrig snubblar in i en bokhandel numera, tidningar jag får läst som jag inte skulle läst annars, kontakten jag håller med personer som jag inte har så nära mig att jag tar upp telefonen och ringer men ändå skickar små hälsningar och småpratar lite med på chat ibland…

Gadgets och teknikutveckling är något jag verkligen ÄLSKAR. Och jag hade gärna haft fler av mina 24 timmar till att förkovra mig i några av alla möjligheter de erbjuder.

Murklor i maj

Låter som titeln på en dålig krimroman, kanske en där någon dör av vad som ser ut att vara en vanlig svampförgiftning men när historien rullas upp finns både en mörk historia och ett rysligt sammanhang.

Vad vet jag.

Men faktum är att vi plockade murklor igår. Trodde inte mina ögon när det stod en 12 cm hög murkla och glodde på oss mitt på stigen och en kompis till den en bit ut i mossan. Är maj murkeltider?!

Toroms enebolig, Gimle, sjøutsikt, 5 m egen strand, 5000 kr

Bostaden är inte så stor, men det vägs upp av att det är en bit till närmaste granne. Vattentemperaturen är inte uppmätt vad vi vet, men jag har badat med glädje två gånger och då måste det vara över 22 iallafall. Värmen i luften har varit magnifik och är nog fortfarande (ca 21 på kvällen) uppåt 23 grader skulle jag tro.
Vi är uppe vid Øyungen, norr om Maridalsvannet, tack vare tips från en Markaexpert (tack MM!), och fick sällskap av Magnus som är gräsänkling med Gabriel och Christian.

image

Att vara ute och gå med små barn kan vara en ganska frustrerande eller väldigt berikande upplevelse, och valet vilket det blir är helt och hållet ditt eget. Varenda pinne och kotte är värd att studeras i detalj och tusen användningsområden ska finnas fram för den, varje sten är en diamant som ska värderas och sparas och det ÄR ju så kul att plocka upp rödmyrorna – kolla vad dom sprattlar mamma! och nej dom bits inte alls mamma AAAAJJJ DEN BET MIG….och så kanske man kommer 100 m på 30 minuter. Men det är okej ändå så länge man inte är hungrig.
Eftersom det efter ett tag inte längre kändes särskilt okej tog vi lunchpaus innan vi kommit fram till sjön. En jättefin rastplats precis vid en fors var perfekt, både för mat och för pausunderhållning i form av att slänga gräs i vattnet.
Väl framme vid Øyungen blev det bad och lek, Oskar hittade en perfekt plats för tältet, Magnus o co stannade på middag och nu ska vi ha ett glas vin i solnedgången. Bara kidsen somnar först (berömda sista ord….).
Imorgon ska jag leta plastlådor, det var så längesen och det formligen kliar i fingrarna!!!
image

image

Gimle? För de som inte känner Oslo så är det en fisfin del av stan, och det råkar dessutom vara modellnamnet på vårt tält….så vi HAR råd att bo i /på Gimle så det så!

Skärgård eller här på gårn?

Okej, krystad rubrik, jag erkänner. Men iallafall, valet inför helgen stod mellan att åka ut till vårt lilla hus i Stockholms skärgård eller stanna hemma i stan. Här är vi fortfarande så gudfruktiga att vi firar pingsten som sig bör (det är väl en religiös högtid?) och har ledigt för att vila upp lite efter en uppslitande 17-maifeiring. Låter som ett lätt val; skärgård med vind och underbar luft, segelbåtar som just har krupit ur vinterdvalan, plaskande barn, grill….

Men en snabb titt på förträffliga yr.no gav en liten annan bild av det där med plaskande barn och grill; Huttrande barn (och vuxna) som pliktskyldigast plaskar lite fort i vattnet för att få det gjort eftersom det liksom hör till, och tillslut en nyfiken liten som halkar på det hala berget och drattar i det 7-gradiga vattnet innan man skyndar sig upp till huset igen för att värma sig. Och grillen på kvällen när solen försvunnit bakom de höga tallarna och man står och huttrar (igen) i diverse fleecetröjor som får brännmärken av flygande glödflagor medan man passar för att inte bränna köttet som man lagt på för tidigt som vanligt, innan glöden riktigt blivit grillglöd utan fortfarande är mer eld än glöd. När man tillslut kurar ihop sig framför TV’n inser man att det bara finns tre kanaler och barnprogrammen är för länge sen förbi.

Nejdå, så illa hade det inte blivit. Men en god del kallare än här i Oslo (vilket såklart uppvägs av varma kläder, och vädret skulle ju bli soligt och härligt iallfall) plus att båten inte är satt i sjön än gör det lite för besvärligt att ta sig ut. Att båten inte är i sjön betyder att man inte kan komma till affären som är på ön bredvid, och då måste man släpa med sig ALLT man ska ha. Inte bra. Bara att slänga i båten när vi kommer ut? Nä, för den ligger bakom en annan mycket större båt så så enkelt var det tydligen inte, enligt min kära faster som är välinformerad då hon var med och la in vår lilla båt bakom den stora båten.

Alternativet, att stanna i stan sa YR så här om:

och det är ju myyyycket bättre. Så nu har vi bestämt att vi ska ta en övernattning ute i Marka natten mellan lördag och söndag. Vi ska tälta, något som jag gjorde ganska ofta när jag var yngre; upp til tidiga tonåren ungefär men inte sedan dess och definitivt aldrig med små barn. Tält införskaffas av O i eftermiddag, spritkök finns och vi tar med oss vår lilla grill. Vi kommer ha bilen ganska nära där vi tältar, så mängden grejer att ha med är inget jätteproblem. Vi har inte tänkt att gå särskilt långt för det tar ju så djävulskt med tid att komma någon vart med killarna – inte för att dom går sakta eller trilskas, men för att dom blir så exalterade och ska stanna och titta på varenda liten pinne, kotte, extra fin sten och vem vet allt. Och det måste dom ju få göra; vi har inte bråttom och är ute för att ha mysigt, så konsekvensen blir att vi inte går så långt.

Tips på bra ställen att tälta på med två små barn har inhämtats från högsta expertis och har resulterat i tre förslag; två i Krokskogen och ett i Nordmarka. Det vi kör på är Øyungen norr om Maridalsvannet.

Det här blir kul, glädjer mig som TOK!!

Köpa hus

Strunta i att kolla på finn.no eller hemnet.se, tänk vidare, tänk FRIARE tänk STÖRRE. Framför allt, tänk NYTT!

Men vad du gör, tänk inte på grannar och förbipasserande kvällstid när du gör vad det nu är du gör på kvällarna hemma i ditt upplysta hem. Eller köp en tomt långt ifrån allt annat. I öknen till exempel.

Fin utsikt = Fin insikt
Fin utsikt = Fin insikt, glöm inte det
California Roll House
Ljust och luftigt. Sterilt som ett badrum, men lite barnteckningar på väggen, några Billy-bokhyllor och en överfull papperskorg vid ett skrivbord så… Och så en massa små små LEGO-bitar som man kan trampa på.
Begränsat med fönster på sidorna...
California Roll House, sett från sidan. Inte så många fönster här, men det vägs kanske väl upp av kortsidorna.

Vad väntar du på? Løp og kjøp!!

Kaoset breder ut sig

Viljan att prioritera tid i vardagslivet för att sy har varit borta ett tag kan man lugnt säga. Nu så här 10 dinosaurier och en spidermankudde senare har jag kommit igång. Och tur är väl det, för 6 fönster i barnehagen ska få nya gardiner som var och en ska vara i två olika tyger; ett brunt grovt linnetyg som bas och ett färgglatt mer barnanpassat tyg som kan bytas ut tex mot jul- eller påskgardiner när det är dags för sånt. Men det blir några meter tyg och det tar mer tid än man kan tro, så det lilla syrummet är rätt belamrat just nu.

 Längst till vänster står min kära kära broderimaskin. Den är mycket avancerad, men inte så avancerad att den kan sy. Bara brodera. Och även om det inte var tänkt så, så kan jag inte låta bli att göra lite broderier på det grå tyg som ska bli omtag (=det som håller dom hängande gardinerna åt sidan så dom inte är i mitten av fönstret hela tiden). Jag har ju så himla många kul broderier som jag gärna vil sprida lite där jag kan, men jag har tänkt göra dom på ena sidan omtaget så kan barnehagepersonalen vända andra sidan till om dom inte vill se broderierna.

Ett broderi har jag redan gjort; det är från en serie streckgubbar jag har,

och jag satte bilen och äppenträdet bredvid varandra, och en halvtimme senare var teorin överförd till verklighet:

Så kan man ju skriva lite snyggt och diskret också,

Tanken just nu är att göra ett Nemo-broderi på ett annat omtag, men det hinner jag inte ikväll. Men så här är det tänkt att bli i allfall: