God jul

image
Det är en vanlig dag i kidsens värld - det som är viktigt är att spela spel. Om man gör det på julafton har man tomteluva på sig så är mamma nöjd. Eller nåt.

Barnen frågar ”när ska vi dela ut julklappar” och vi vuxna säger ”strax, vi ska bara….” se färdigt Kan du Vissla Johanna eller Kalle Ankas jul eller något annat som är heligt för oss. För oss vuxna. Inte för barnen. Det går ju så mycket långsammare och är så mindre fartfyllt än Ninjago eller Lego Chima, men vi vuxna insisterar på att Kalle Ankas jul är sevärt. Och det rycker med barnen som också tycker det är kul, fast lite mer på freakshow-vis.

Det är väl så det ska vara? Och så kommer Tomten. Vår minstemann, nu fem år, trodde så sent som häromdagen på jultomten och var övertygad om att han (hen?) skulle komma på julafton. Idag på själva Dagen var det inget snack om Tomten, och ärligt talat är det inte mig emot.

Vi anskaffar presenter (köper, tillverkar, ärver osv) som vi ger till varandra vid en bestämd tidpunkt varje år. Vi bestämmer att vi ska ses just de dagarna och umgås just DÅ och knappt annars (när man bor långt ifrån varandra). Vi kallar det JUL och det är något heligt, religiöst eller ej. Vi ska äta viss mat och dricka viss dryck (tjoho en anledning att dricka mumma!!!) och det finns en förväntan på att det ska vara så…bra.

Och det är det väl också, det gäller bara att göra det till något som passar en själv och ens gäster (alla gillar inte grisfötter och sylta, det är okej att inte ha det på julbordet), men får man till det så blir det bra. Men jag pallar inte FÖRVÄNTNINGARNA.

Men varför kan vi inte bestämma att ses en VANLIG helg med god mat och trevligt sällskap? Varför kallar vi det JUL och det är så viktigt?

Missförstå mig inte, jag har haft en jättetrevlig dag och kväll med nära och kära, julklappar, god mat och en avslappnad, trevlig stämning. Men mina förväntningar på att det ska bli just så trevligt är så höga att det är som gjort för att grusas. Klarar inte av förväntningarna. Prestationsångest.

Kan man bli sjukskriven för julångest? Retroaktivt? Trots att det var ganska (till och med mycket) trevligt? 

Dagens bildgåta

Ja, så var det ju det där med julklappar igen. När alla bestämt sig för vad dom ville ge visade det sig att H inte fick det enda han ville ha. En Elsa-klänning. Så där gick den tidigare idealismen i stöpet och jakten på en Elsa började. Och slutade efter ett tag. För inte hittar man sånt när man söker efter det, nä det snubblar man bara över annars när man letar efter annat.

Hej Google, hur ser den där Elsa ut egentligen? Snabbt svar ger att hon har en ljusblå klänning med en cape. Och hur svårt kan det vara? Tja inte så himla, men tiden är knapp – julafton är på onsdag som bekant. Förbi en tygbutik i centrum som har billiga tyger lämpade för ändamålet och så hem och börja greja.

Det här är dagens bildgåta, och om några dagar kommer förhoppningsvis lösningen:

image

Fortsättning följer.

Nämen hoppsan

Kom hem från en runda på stan och upptäckte att den är låg i min väska:

image

DET har jag inget minne av att det har hänt. Men jodå, kvittot är där så bara lugn det har gått ordentligt för sig. Undrar varför de fina skinnfodralen till mobil och tablet som dom också hade i butiken inte kom med. Men kanske lika bra det, med tanke på priset…

Bästa lussebullarna

image

Bästa lussebullarna är de som innehåller kesella och mycket saffran, och helst en massa russin inuti själva bullen och inte bara som dekoration.
Receptet är från Allt om Mat, och jag delar gärna med mig av det (antar att Allt om Mat också gärna gör det eftersom det ligger öppet ute på deras sidor….)

Lussebullar med kesella
0,5 tsk salt
150 g smör
1 st ägg
3 pkt saffran, 1,5 g
5 dl mjölk (3%)
1 pkt jäst, för söta degar (50 g)
2 dl socker
17 dl vetemjöl special
1 burk kesella naturell, 250 g, 10% (för oss som bor i Norge är det Kesam naturell, 300 g i burken och det går lika bra med en hel burk)
Russin efter behag

Kortversion: Baka som vanliga vetebullar, dvs smält smör och mjölk, 37 grader, blanda allt, jäs en knapp timme, baka ut, jäs på plåt en halvtimme, pensla med ägg, grädda 225°C i 8-10 minuter.

Formell version:
1. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm till ca 37 grader.

2. Tillsätt saffran och kesella i degvätskan. och häll den sedan över jäst

3. Smula ner jästen i en degbunke. Häll i degvätskan och rör tills jästen löst sig.

4. Tillsätt salt, socker och ägg. Rör tills allt blandats.

5. Häll i ca 15 dl av mjölet och arbeta till en smidig deg. Tillsätt försiktigt resten av mjölet, lite i taget och arbeta degen tills den är smidig.
Var försiktig så att du inte tar i för mycket mjöl, då kan bullarna bli lite torra. Degen ska släppa från bunkens kanter, men fortfarande kännas lite, lite kladdig.

6. Låt saffransdegen jäsa under bakduk till ungefär dubbel storlek i ca 45-50 minuter.

7. Knåda degen på lätt mjölat bakbord. Dela den i ca 32 delar och rulla varje del till avlånga rullar. Forma dem sedan till lussebullar genom att snurra ändarna mot mitten.

8. Lägg bullarna på ugnsplåtar med bakplåtspapper. Låt jäsa under bakduk i 30 minuter.

9. Pensla dem med ägg och garnera med russin. Grädda dem i 250 grader mitt i ugnen i ca 8-10 minuter. Låt svalna på galler.

Den där lättjan

TV-apparaterna är på uppe i taket och visar TV Norge, NRK1, CNN och 1-2 andra kanaler. Utbudet på förmiddags-TV är ganska likt; How I met your Mother, The War at Home, Friends mm på TV Norge, CNN har nyheter förstås – gärna samma nyhet om och om igen som dom m a n g l a r   ut tills det inte GÅR att få mer information ur den där lilla notisen, NRK har naturprogram och från kl 10 (?) direktsändning från Stortinget.

Tre gånger i veckan går jag till SATS. De flesta gånger befinner jag mig på löpbandet i en dryg halvtimme. Löpbandet ovanför vilket de här TV-skärmarna visas. Hörlursuttag och kanalväljare finns i löpbandet, mycket praktiskt.

Jag är inte en person som håller mig särskilt uppdaterad på det politiska läget, varken i Sverige, Norge eller världen. Det ska vara ganska stora nyheter om det ska nå mig, tex att det är nyval eller att SD hade 16% av rösterna i Sverige så sent som igår. Eller att det är ett gisslandrama på ett café i Sydney (tack CNN, jag tror jag hört ALLT om det där dramat nu, eller iallafall det lilla som gick att få ut från den stackars reportern som var 1 km från Martin Place i går morse).

Men NRK. Sändningarna från Stortinget. Här har jag VÄRLDENS chans att få uppdateringar i rikspolitiken matat i mig medan jag motionerar, jag behöver inte göra NÅGONTING annat än att välja NRK på min lilla dosa. Om jag gör det varje gång jag är på SATS har jag ungefär en och en halv timme uppdatering av det politiska läget i Norge i veckan, och det är en ganska stor ökning mot dagens intag om man så säger.

Men gör jag det? Nej. Istället ser jag på The War at Home följt av ett program där en kvinna hjälper miljonärer att hitta kärleken.

image
Hmmm vad ska jag välja. Siv o Erna som försöker förbättra världen, eller den där damen med den förfärliga rösten som driver matchmaking för miljonärer?

Hallå???!!! Vad f-n gick fel här?! Jag är en vuxen människa och det är meningen att jag ska tycka politik är om inte intressant, så iallafall viktigt not att sätta mig in i – och i vart fall när det matas i mig helt utan att jag behöver göra något. Bara välja rätt kanal. Men jag är rädd att jag inte är den enda som gör så här. Väljer den lätta vägen alltså. Inte undra på att världen ser ut som den gör…

Museishopping med gott samvete

Nobels Fredscenter i Oslo kan man besöka som museum om man vill eller bara gå i deras museishop för att få goda ideer till julklappar eller vanliga presenter. För det är inte så vanliga presenter dom har där, nä det mesta (allt?) ger en bra känsla att handla. Dels för att det är lite annorlunda saker, och dels för att det har en mening. Det är någon som får jobb i ett fattigt land, skräp återvinns och säljs igen eller liknande.

Jag var där häromdagen och kikade för att få lite inspiration, och kom därifrån med en go-känsla och lite nytt julgranspynt. Det ena hade varit gamla plastflaskor och plastpåsar som blivit gjort till något de kallar eco-felt. Inte särskilt mjukt och skönt precis, men vad gör väl det när dom ska hänga i granen?!
Designen är dansk och dom är Fair Made i Sri Lanka. Jag har försökt googla lite på vad det här med Fair Made egentligen betyder, men hittar inget som ger något dessvärre. Bara andra återförsäljare som också understryker att det är fair made och fair trade…kanske anledning att vara lite skeptisk?

image
Dansk design, fair made i Sri Lanka av återvunna plastpåsar och -flaskor

Men det fanns annat också (som även det var Fair Made), som dom här fina pärlemoränglarna från Filippinerna:

image

Dom är ca 7 cm höga och fanns som granar, änglar, älgar och annat och i flera fina färger. Om vi nu antar att det här Fair Made är okej så känns det otroligt mycket bättre att gå in på Nobels Fredscenter och köpa julpynt än att göra det på Nille (en förstaklassens skräpaffär)….
Julpynt är förstås en liten och försvinnande avdelning, men det finns många fina och ovanliga presentidéer att botanisera bland när man har anledning att köpa present – spel, kartor, handgjorda ljus och mycket annat.

Så nästa gång, strunta i att kolla på Nille, Kid, Åhléns eller andra affärer – gå till valfri museumsshop och köp nåt fint och meningsfullt istället.
Tack och hej från Dagens Tips.

Trött på slöseriet

Det blir sparsmakat med julklappar för mina barn i år. Från oss föräldrar iallafall. A får ett 200-bitarspussel och H ett 80-bitars. Med det hamnar vi väl i botten på Oslo-ligan för hur mycket man spenderar per person i julklappar i år, och det känns bra. De får ju klappar av andra också; förutom farmor och farfar har ju killarna två mormödrar och två morfäder. Då blir det fyra julklappar var, och helt ärligt måste väl det vara tillräckligt?

Dom har ju redan miljoner av saker och lever i en värld där det är lätt, fort och inköpsmässigt billigt att få tag i det man vill ha, ett konsumtionssamhälle som är smått galet ibland.

Skylander Giants-vänner som ska ut på strövtåg och dräpa jättar och annat oknytt
Skylander Giants-vänner som ska ut på strövtåg och dräpa jättar och annat oknytt

A fick ett Skylander Giants startpaket i födelsedagspresent i augusti. Affärsidén för speltillverkarna är att man har gubbar (spelkaraktärer) som har krafter man behöver i olika situationer. Alla gubbar har sin karaktäristik, och det dröjer inte så länge förrän man kommit så långt att de 3-4 som var i startpaketet inte räcker för de utmaningar man står inför. Alltså måste man köpa fler gubbar. Rätt pricy är dom också; 50-120 kr om jag förstått det rätt. Och det är bara till just Giants.

Jag förstår att barnen verkligen vill ha dom olika gubbarna (ett trettital per spel ungefär), men jag fixar inte mentalt att lägga ut 3000 pix på ett spel som han är intresserad av ett kort tag, det känns bara för slöseriaktigt. Så jag går till begagnatmarknaden.

Sannolikheten att mitt barn är det första i världen som spelar Skylander Giants är lika med noll, så det bör finnas ett antal övergivna spel bara i Osloregionen. En kort titt på http://www.finn.no och två minuter senare har vi gubbar till inte bara ett spel men TRE, till den facila kostnaden av 650 kr. Något man naturligtvis inte talar om för den lilla telningen, utan delar upp i flera presenter.

Alltså,

1) A får de gubbar han så hett eftertraktar

2) En julklapp är i box

3) En stackars familj i Ski slipper ha Skylanders-spel ligga och skräpa

4) Ett spel mindre och furton gubbar färre som behöver tillverkas med allt vad det innebär av material-och energiförbrukning och en gnutta mindre slöseri i världen

Alla blir glada, och jag känner att jag har sluppit slänga ut tusentals kronor på något jag inte riktigt känner värdet av (även om jag försöker förstå) och har bidragit lite lite till en bättre värld.

Naivt eller hur?