Köp sättpotatis, sa han

Jag är nere i Åsa permanent nu, och den här veckan hade jag dessutom bilen med mig. Och eftersom man inte ska vara bland folk nuförtiden men man ändå vill åka till handelsträdgården och köpa växter, så gör man det som en liten avstickare från vardagen. Vi skulle bara ha sättpotatis, helst inte sån som dom har i affären (för om det rent allmänt är rätt poänglöst att odla potatis eftersom det kostar typ noll och ingenting så är det verkligen poänglöst att odla sorter som man garanterat hittar i butiken. Och poäng är viktigt och således kan man inte handla Bintje och Asterix).

Men när jag kom dit blev det helt plötsligt lite svårt att välja….förutom att dom hade ett tjugotal olika sorter så var de flesta potatisar jag aldrig någonsin hört talas om. Octa? Zoe? Swift? Någon?! (skulle det bli Bintje nu iallafall bara för att göra valet enkelt???)

Men nej, jag var modigare än så. Jag köpte fyra olika sorter som blir färdiga olika tider på säsongen såklaaaaart, och en lila sort dessutom. Och så lite Amandine – det var väl den enda sorten jag kände till av de jag köpte.

Problemet nu är att vi inte har något potatisland, men det får väl räknas som en petitess i sammanhanget. Vi har ju sjukt mycket trädgård att gräva upp till potatisland och sandig lättgrävd jord dessutom, så det blir nog bra. Utmaningen är nog mest femtonspelet – för där potatislandet ska vara ligger det nu en sådär 2000 tegelpannor och bidar sin tid (eller krackelerar, det är lite olika). Så först bära tegelpannor, sen gräva, sen odla. Var sak har sin tid.

Dumma, dumma WordPress

För ett tag sen började WordPress (som driver den här sajten) att ändra sitt sätt hur man skriver inlägg. Istället för att själv styra över hur ens texter och bilder ska se ut när man publicerar, började dom med någon sorts blockstruktur som gör att det är mycket svårare att få det att se ut som man vill. Glesare mellan raderna, konstig rubrikliknande text när man har text vid sidan om en bild och det blir jättekonstigt. Säkert coolare om man är en hipp människa som skriver om cafébesök och sitt liv som influencer, men för oss vanliga nötter ser det bara otroligt krystat ut.

Som tur var fanns alternativet att använda ”Classic Editor” så den har varit en livlina. En livlina som inte finns längre, för WordPress har tagit bort den för att tratta ner alla längs samma väg så allt ser likadant ut.

Men det finns en lösning, en sk Plugin, som är ett litet program i WordPress som man kan installera och så kan man använda det gamla sättet. Till det facila priset om $300 om året… Det är ju en smart strategi – introducera något man inte vill ha, låta det ta över smygandes samtidigt som man har kvar en bakdörr för de som vill. Sen inser man att det kanske är många som faktiskt vill ha kvar det gamla sättet, och då låter man det vara kvar men tar hutlöst betalt för det. Det är väl inga privatpersoner som tycker det är värt så mycket pengar?

Så från och med nu kommer alla inlägg se ut som skit. Eller så får jag bli influencer.

Mjukstart på vandringssäsongen

Så var det äntligen helg, vilket betyder att jag får träffa familjen. Det får jag väl ändå om jag vill, men dom är 5 mil bort (eller det är snarare jag som är 5 mil bort…) i veckorna och kommer hit på helgen. Varför? Jo för att det inte går att sitta tre pers med hemmakontor i vår lilla lilla lägenhet. Precis som många andra som bor i stan bygger stadsboendet på att man kan gå ut och äta, fika, träna, röra sig bland folk och inte minst gå till jobbet. Men det gör man ju inte längre, och jag förstår varför priserna på stora bostadsrätter inne i stan går upp just nu…

Men nu var det då helg, vackert väder.

I veckan som kom skulle A ha friluftsdag i Änggårdsbergen och få betyg utifrån hur väl han kunde använda ett Trangiakök (och andra saker med bör kanske nämnas), så dagen var perfekt för att ta tillfället i akt att gå årets första tur längs Hallandsleden.

Eftersom det är den första turen för året och man inte vill skapa dåliga minnen hos kidsen så tidigt (det får vänta lite till regniga nätter i tält i sommar) så blir det en kort tur, 8 km. Det är så underbart att barnen är så stora att man kan säga ”en kort tur på 8 km” och faktiskt mena det.

Många stopp på vägen, lite burkletning i lätt terräng (men en DNF iallafall), och tillslut skogskokt blåbärssoppa på Trangiakök. Visserligen fanns det en jättefin eldstad utanför vindskyddet där vi åt lunch (jag hade alldeles för få mackor), men temat var ju Trangia, så… Den trevliga familjen som var där samtidigt med oss fick mysa vid brasan istället.

Men fint var det!

Ut på andra sidan

Det är tydligt att Covid-livet börjar tära på mig också. Så här ett år senare. Men som den ensamvarg jag kan vara ibland har jag på många sätt tyckt att det varit skönt att man är tvungen att isolera sig, att inte träffa andra. Samtidigt är ju det där att träffa andra och interagera själva meningen med livet, så det har ju fått sig en smäll.

För jag är så himla lydig. Nästan. Jag har varit i Nordstan en gång (och hade sjuk ångest efter det, men jag klarade mig nog utan smitta för jag har inte märkt något och det var över två veckor sedan), Systembolaget och Apoteket några gånger, jag har klippt mig och handlat mat. Men det är väl typ det. Slutade gå på gymmet i oktober när det drog igång igen och det kändes tveksamt att vara i den typen av lokal.

Så det är inte undra på att man blir lite hängig. När dessutom jobbet kräver 120% av en, både i tid och energi, under en längre tid och det dessutom är den mörka tiden på året, ja då är det lätt att åka ner i skorna lite.

MEN NU!!!

NU är våren här. Alla vårtecken är på plats

✔️ Snödroppar i gräset

✔️ Lunch och fika ute i solen

✔️ Vårens frön är planterade

✔️ Tulpanbladen börjar sticka upp ur rabatterna (dvs det är bara en tidsfråga innan rådjuren kommer och gör sånt som rådjur gör)

✔️ I stan kör grusbilarna och virvlar upp damm (=vårtecken för oss som är uppvuxna i betongförorterna 🙂 )

Vad mer kan man begära?

En solig lunchpromenad ner till havet kanske? Check på den också!

Livet återvänder, och med det kanske lite mer energi också. Högst sannolikt faktiskt. Tjohoo det är vår!!