Spännande tider

Jag är tyvärr kroniskt ointresserad av politik och sport. Jag önskar att jag var mer intresserad av politik eftersom man väl får erkänna att det har en viss påverkan på ens liv, men det kanske är lika bra förresten för jag tror att hjärtinfarkten håller sig borta lite längre då.

Sport är bara negativt. Sport man ser på när andra utövar alltså, inte den man utövar själv. Det är en outsinlig källa till bråk i stort och smått, gräl pga att man hejar på olika lag, slagsmål, orsak att puckla på vilt främmande människor och det tar mycket tid. TV-sport och religion har mer än en gemensam nämnare faktiskt. En till gemensam sak är att många menar att de förenar folk. Förenar grupper av folk ja och hetsar dom till att ge sig på andra förenade grupper av folk.

Det händer nästan aldrig att jag ser på TV (tyvärr, önskar att jag gjorde det mer), men jag blir ändå provocerad av själva grejen med att alla TV-program går att flytta på bara det är sport som ska sändas. Att det råkar vara en match som går mitt i de populäraste programmen är inget problem. ”Jamen då flyttar vi på dom programmen då eller låter de utgå, de går ju ändå nästa vecka på samma tid och med i stort sett samma innehåll” (vilket iofs är en mycket stark poäng och kanske en orsak till att jag ser så lite på TV…)

MEN…

Visst är det spännande med Brexit? Visst är det komiskt/tragiskt att många av de som röstade Leave inte trodde att deras röst skulle göra någon skillnad så de röstade Leave fast dom egentligen ville vara kvar?

Visst är det intressant att det blåses upp statistik som säger att ”de äldre har röstat nej och sabbat de yngres framtid” men de yngre sabbade den själv (i den mån deras framtid nu är förstörd bara pga Brexit) genom att så få gick och röstade – även om de som gjorde det i stort sett röstade Remain.

Visst är det intressant med teorierna som florerar om att det är en genomtänkt plan av Cameron för att nu överlämna aktiveringen av paragraf 50 till de som ville ha igenom Brexit och att de nu är helt vingklippta? (hittar inte stället jag läste det på just nu, länkar senare om jag hittar det, förmodligen var det BBC för det är där jag hängt mest)

Och vad händer nu (”nu” = de närmaste två åren) med alla britter som arbetar runt om i Europa; dom måste väl åka hem och söka arbetsvisum gissar jag. Och alla som är i Storbritannien och jobbar men inte är britter? Alla som ska få nya pass, alla lagar som måste skrivas om pga att de inte längre är med i EU, och all annan administration. Har gänget bakom Leave-kampanjen verkligen tänkt igenom och synliggjort det här?

Var är de som jublar över Brexit – jag har knappt sett något om dom.

Tror det är dags att börja leta, det är ju som bekant alltid minst två sidor av en sak.

Ur spår! (eller i faktiskt)

Äntligen fick jag Frågan som varje (ingenjörs?)flicka vill få från en man. Jo för det är oftast män som ställer Frågan, iallafall än så länge.

– Vill du följa med mig ut i natt?

– Ååååh gääärna. Var och när ska vi mötas?

– Relärummet på Lysaker, 01:00. Kommer du?

– Självklart. Ses ikväll!

Tunga
Tack till LEGO för den illustrativa bilden, bättre än något foto eller ritning av en spårväxel jag kunde hitta.

Jag skulle äntligen få komma ut i spåret och vara med när Det Verkliga Jobbet i Jernbaneverket görs. Långt bort från excelark, möten, strategier och annat, rätt ut i verksamheten och göra mätningar på kraften i tungan i en spårväxel.

Och på ren svenska: En spårväxel är det som gör att ett tåg kan växla in på ett annat spår. Dom som lever i städer med spårvagnar är vana vid att chauffören i vissa korsningar måste gå ut med en pinne i handen och vrida om en grej i marken. Då lägger han om spårväxeln manuellt.

Om en spårväxel inte är manuell läggs den om av ett så kallat Växeldriv. Det är en i grunden rätt enkel konstruktion; en grov gängtapp som på kommando vrider antingen vänster eller höger och på så sätt lägger på en kraft från sidan som trycker tungan åt ena eller andra hållet. I den fina legobilden finns det inget växeldriv, men den skulle varit på plattan ut mot den gula pluppen (vedertaget järnvägsspråk naturligtvis).

Växeldrivet ser ut så här:P1070341

Gängtappen i mitten och en motor som driver den mot spåret. Den delen som ska flyttas syns inte i bilden tyvärr, men se för dig att gängtappen går in under rälsen och vidare till en enhet som trycker på den rörliga delen av rälsen som ska läggas om (tungan).

What could possibly go wrong? med så enkel teknik tänker man. Naturligtvis en hel del. Hos oss är står fel på spårväxlar (och därmed inkluderat växeldriven) för närmare 40% av alla tågstopp. Ofta uttrycks det till passagerarna som ”signalfel” men det har inte så mycket med signalsystemet att göra som att tex växeln är dåligt smord och då lägger om för trögt eller inte alls, att något elektriskt fel i själva drivet, och en mängd andra orsaker som inte har med signalsystemet att göra.

Jag sitter faktiskt just nu på jobbet och gräver mig ned i statistiken på orsaker till förseningar, och det finns mycket man kan förutse, men också mycket man aldrig kan förbereda sig på. Blixtnedslag och sabotage tex.

 

Men ändå.

Tillbaka till min date i spåret.

Lysaker är en av de mest trafikerade stationerna i landet. Den ligger tre stationer från Oslo S, och de tåg som går förbi Oslo S går även förbi Lysaker. Sista tåget går 01:45 och det första ca 03:30, så det var vårt tidsspann som vi hade för det vi skulle göra.

Efter att vår Säkerhetsvakt vinkat till det sista tåget, ringt tågledaren och sagt att ”nu går vi ut i spåret, blockera eventuella tåg som kommer” (men som inte ska komma, extra säkerhetsåtgärd + att tågledaren måste veta ALLT som försiggår i spåret) och dessutom lagt på två magneter på rälsen så att rälsen tror att det är tåg där och därför ger rött ljus till andra tåg som eventuellt kommer in (men som inte ska komma, ytterligare en extra säkerhetsåtgärd) – DÅ gick vi ut.

P1070344

Och vad gjorde vi då? Jo vi mätte kraften från tappen som trycker på tungan och vad som händer med kraften när det kommer något emellan tungan och rälsen, dvs när det kommer tex en sten mellan tunga och räls så den inte kan lägga om ordentligt. Sen fick vi ut en kurva på hur kraften ändrades. Så gjorde vi det ett antal gånger på det växeldrivet och så på växeldrivet bredvid (i bilden ovan syns den drivmaskinen bakom oss som en liten grå låda) för att få en referens. Kraften blir förstås olika mellan de två eftersom tungan blir smalare och smalare, men kurvan borde ha ungefär likt utseende.

Men det hade den inte, så vi mekade vidare. Eller, VI = de två karlarna som har rätt kompetens, dvs flera år i Signalskola, Fagbrev i mekanik/fordon och flera års erfarenhet av det här. Jag och K får inte gå ut och skruva inte, och det är väl lika bra det. Vi får vara med ut och säga vad vi vill ha, men vi får inte skruva.

P1070347

Och det tar tid sånt här. Medan solen gick upp i öster försökte vi skruva och meka för att få det att uppföra sig som förväntat, men med relativt magert resultat. Det var andra problem som låg ivägen som gjorde att resultaten från vår mätning inte var riktigt relevant. Tex att växeln gick för trögt pga att den var dåligt smord. Ja men smörj den då? Nej, det är inte vi som gör sånt, det är det andra som gör, vi får inte. Okej.

Då får vi en kraftkurva som inte är representativ.

(Hallå, är det någon läsare kvar?! Maria iallafall?)

Så vi fick inte svar på det vi ville riktigt, men vi fick mycket annan intressant information, och därmed väl värt besöket.

Och om jag får frågan igen så är svaret ja JA JAAAAA!!! jag vill följa med ut!

P1070351

 

Massproduktion

I fredags kom jag på vart jag ska rikta min uppenbarligen fortfarande oförlösta energi för att göra barnkläder i jersey. Men jag säger inte vart, inte än, utan sätter bara igång produktionen och samlar på hög. Bokstavligen.

2016-06-19 20.33.06

Fredagen var planerat helt man-och-barnfri, därav fram med saxen, ena tyglådan, några tröjmönster och ett glas vin, denna oslagbara kombination som varit mitt nöje såååå många kvällar förut.2016-06-17 21.05.40

Och medan dagsljuset gick över till kvällsljus (det är ju trots allt sommar så det blir aldrig riktigt mörkt längre) så klippte jag och så småningom sydde. Tanken var att få gjort så mycket som möjligt i ett sträck. Och det funkade ganska bra! När jag klippt färdigt fem tröjor (några i hela sjok och andra lite blandning av rester) var det dags att ta fram symaskinen. Då började jag ta tid, mest för skojs skull och för att se om det går så fort som jag inbillar mig. Svaret på det är nja. Ibland viner det förbi, tex när det är ett enda tyg och inga ärmar (30 min, linnet i rävtyg) och ibland tar det betydligt längre, tex när man försöker se Narcos på Netflix samtidigt som man dricker vin, syr och äter chips. Och inte kan spanska så man måste se på texten i stort sett hela tiden. Då tar en tröja 90 minuter (den prickiga med vita ärmar).

Slutsatsen är att det är chips och spanska som är de största tidstjuvarna när jag syr barnkläder. Fint, då är det lätt att veta var man ska sätta in effektiviteten (droppa chips, yeah riiiight….som om det någonsin skulle hända).

Resultat fredag:

2016-06-17 22.25.18-1 2016-06-17 22.58.02-2 2016-06-17 23.40.08-2

Och lördag:

2016-06-18 21.13.04-1 IMAG1666_1

Pingvintyget torde vara bekant för de som varit med här ett tag – har gjort en klänning till Hannes och två t-shirts till kompisbarn i det. Men nu är det slut.

Tyget med valarna har också varit med ett tag och blivit en tröja och dekoration på ett nattlinne. Nu är det nästan helt slut, nån liten slamsa kvar. Det enda tyget som är helt nytt här är rävarna.

Allt är från Stoff og Stil utom bussarna, som jag köpte på varumässan i Lillestrøm för flera år sen. Mönstret från Ottobre, Creative Workshop, som vanligt vid den här typen av plagg.

Tröja med påfågelmotiv

Den har legat ett tag men så blev den äntligen klar, tröjan med påfågelapplique till M. Högtidligen (?) överlämnad tillsammans med två leggings och ett linne på sommarfesten i onsdags.

Tunn prickig bomullsjersey, applique i mörkgul krossad plysch, blandade knappar. Det syns inte på bilden, men den blir vidare nedtill och ärmarna är lite puffiga i infästningen.

Mönster från Ottobre (den ska egentligen ha volanger på ryggen men det lät jag bli), tyger från Stoff og Stil.

Syprojekt 264 är klart.

En produktiv dag

Visst, solen sken och jag var ute och jobbade i trädgården, men bara så länge jag behövde för att få sitta och sy.

Projektet för ögonblicket är egentligen en tröja med en påfågel på till en kompis’ dotter, men den dröjer av någon anledning.

Istället blev det två par leggins och och ett linne. Till samma dotter i och för sig, men ingen påfågel än så länge 😊

image