Mode i cirklar

Så har vi gått varvet runt. Jag sitter och syr sjuttiotalsbyxor på beställning från min son och kastas tillbaka till min egen barndom och mina röda byxor i smalspårig manchester.

Egentligen ska det vara någon typ av cowboybyxa med fransar på sidan till en föreställning på lördag, men fransarna sys på i efterhand och löst så de kan tas bort efteråt och byxorna bli vanliga byxor.

Några timmar tog det från att jag började klippa mönstret till att det var färdigt. Inte särskilt besvärligt med andra ord, och stor utväxling på insats och utdelning.

Mönster: Ottobre nr 6-2009, byxa nr 17, storlek 140.

Syprojekt nr 328 är färdigt.

 

Den Perfekta Jackan för vintern i Göteborg

Som vanligt kommer vintern, och som vanligt ser jag framför mig en evighet av kyla av en typ som får det att krypa längs ryggraden. Och nej det handlar inte specifikt om Göteborg och fukt, utan det var likadant i Oslo, så då kan vi så hål på den myten om att torra vintrar är så häääärligt. Dom är kalla dom också, punkt.

Och varje vinter tänker jag att dunkappan jag har nog är bra för den värmer så underbart som bara dun kan (nej jag är ingen bra vegan eftersom jag har dunkläder och älskar det. Jag har skinnskor också, så det så), men den har sina brister;

  1. Den har ingen huva, vilket gör att jag alltid fryser runt halsen och om huvudet
  2. Ja, eftersom det är Göteborg och det regnar en del på vintern är det inte så praktiskt med dun innanför ett tunt syntetlager eftersom det fort blir blött och dun aldrig torkar. Typiskt dåligt.

Och om man inte ska betala tusentals kronor för en Canada Goose-jacka (som fortfarande är de enda jag sett som motsvarar de krav jag har) får man sy sin egen. Så då gjorde jag det.

Finska shelby.fi säljer tekniska tyger i de flesta kvaliteter man kan önska, och det var även där jag köpte tyget till min regnrock som jag gjorde för flera år sedan. Dom har även tjocka, varma, isolerande vaddfoder, så you see….tjocka varma foder i kombination med regntäta tyger, några dragkedjor och lite innertyg – voilá, vi har en regntät och varm vinterkappa.

När man gör själv kan man dessutom välja mönster precis som man vill. Jag valde ett som egentligen är en ofodrad jacka och gjorde den någon storlek större för att ge plats till fodret. Så här i efterhand kunde jag gjort den ännu några storlekar större, men det funkar.

Huva såklart, med stoppers så man kan dra åt den när regnet kommer vågrätt och det är nollgradigt. Reflexer både runt ärmarna och nedtill, men svarta för att vara lite snyggare, och namnlapp förstås. I nacken under huvan är en rejäl hängare dold så man kan hänga ifrån sig jackan.

Sett så här i efterhand borde jag gjort den några storlekar större för att kompensera ännu mer för den tjocka isoleringen, och jag skulle gjort den lite vidare nedtill (eventuellt hade det löst sig med en större storleken).

Men den har testats i både regn och iskall regnblåst, och den är som en dröm – vattnet ligger som pärlor på ytan, den är helt vindtät, huvan värmer gott runt huvudet och det tjocka härliga värmande fodret isolerar helt gudomligt.

Ja några dagar tog det att sy också, ca 2 veckors heltid närmare bestämt, så det var i stort sett vad jag ägnade mig åt när jag var sjukskriven efter bröstoperationen.

Syprojekt nr 326 är färdigt!

 

Kuddar galore

Jag lovade att göra kuddar till H’s soffa han har i underslafen på våningssängen. Det har tagit ett tag att få färdigt, trots att varje kudde inte tar mer än en timme att få till.

Några är gjorda av de fina tygerna jag fick av Frida (molnen och den tegelröda), en är en del av ett lakan med kul mönster som jag fått (den turkosa uppe till höger), en är från stuvar jag köpte på Osgood Textiles i Massachusetts för 8 år sen (den blommiga)  och en är rester från en tröja jag gjorde till Adam.

Det är verkligen inte särskilt inspirerande att sy heminredning (tycker jag alltså…) men nu är det över för den här gången.

Syprojekt 302-307 är klara!

Två hood-tröjor

Det var ett nytt nummer av Ottobre ute i butik för ett tag sen. Jag köper inte varje nummer – långt därifrån; snarare ett om året, men det var liksom sista chansen att handla den på mitt vanliga ställe i Hotell Continental.

Och så var det en del fina plagg där i också. Inget som inte går att trolla ihop av de mönster jag redan har, men köpsuget var redan där.

Såen sväng till Myrins Tyger på Övre Husargatan i Göteborg en kväll efter jobbet (jodå, det finns alltid behov att köpa nya tyger) och senare fick jag en säck med finfina tyger av en kompis som tröttnat på att sy, och lusten var äntligen där igen efter att ha varit lite mager en tid…

Det blev två t-shirts med huva; inte för att behovet av plaggen var så skriande i sig, men för att jag tyckte det var ett fint mönster och för att mina barn inte säger nej till nya kläder.

Några timmar senare var de klara.

Det är alltså inte så att grabben i djungeltyg inte vill vara med på bild, nä han bara gör lite coola foto-moves som tyvärr inte kan vara med helt på bilden av platsskäl…sorry…

Mönster: nr 38 från Ottobre nr 3-2017 i storlekarna 146 (vänster) och 134 (höger). Jerseytyger på allt, en del var visst ekobomull också.

Syprojekt nr 293 och 294 är klara.

Det blir sytt lite också

Våren kommer med stormsteg (även om det kommer snöflingor emellanåt och temperaturen knappt är över nollan) och med den insikten om att barn växer ur kläder, alternativt sliter ut dom.

Då kommer behovet för leggings för somliga. Men nu börjar det faktiskt bli lite tomt i tygförråden! Inte så att det fattas tyg, men det saknas förstås RÄTT sorts tyg. Jersey i bomull för att det är allmänt bättre i byxor, och så helst den tjocka varianten. Och där börjar mina förråd att sina lite, och det är inte bara att bränna av ett par brallor. Samtidigt har jag ändå så pass många slattar kvar som är lite för stora för att kasta med gott samvete eller köpa nytt med samma goda samvete, så jag satte mig och lappade lite.

 

Ja när fotot skulle tas var byxorna redan invigda, inklusive gräsfläckar, så det är bara att gilla läget. En blomma (av reststumpar, vad annars?) piggar upp. Framsidan till vänster och baksidan till höger. H tyckte dom var jättefina och kul med rutorna. Bra min son!

Näst ut var ett gammalt tyg med bilar på, ett jättefint tyg som blev en t-shirt till Adam för två år sedan och sen varit en stump som bara legat. En perfekt stump för ett par trekvartslånga leggings, visade det sig.

Såg för övrigt ett barn på Tjolöholm igår som hade en tunn vårmössa i precis samma tyg, jättefint!

 


Och sist ut just idag var ett par med kameleonter på – även det tyget är använt för två år sedan. Här ville jag göra i det gulgröna tyget som huvudtyg och kameleonterna i sidorna, för då hade han fått långa leggings, men han var mycket bestämd på att han hellre ville ha korta men med större delen kameleonttyg (det var brist på det) och han skulle kalla dom för sina Pascalbyxor (Pascal är Rapunzels kameleont och sidekick i Disneyfilmen Rapunzel).

Sagt och gjort. Men korta blev dom. Med tanke på vädret lär det väl dröja ett tag innan dom blir användbara – kanske borde sätta mig och göra ullbyxor istället…

Syprojekt 189, 190 och 191 är klara.

Eh ja, ännu en tunika alltså

Eftersom den förra blev en storlek som passade bättre till en annan person än den som den var tänkt till och den förste personen som egentligen skulle haft den ska få den i present på lördag var det dags att sätta fart.

Fram med tygerna, vilka är tillräckligt stora för att kunna bli nåt, vilka färger passar ihop och vad gillar N, som är den som ska få den? Well, det sista som väl borde bli styrande har jag ingen aning om, och även om A går i samma klass som N så har han uppenbarligen inte följt med för han visste inte heller. Dom här två har ju gått tillsammans sen dom var två år så jag trodde kanske han tänkt på det, men icke.

Gissnings-och matchningsleken tog fart en kväll iallafall, och några kvällar senare såg det ut så här

2017-01-21-10-45-10

Om det ser bekant ut så är det för att det är många restbitar med i det här – halsringningen har varit t-shirt och påfågeltröja, och överdelen och midjan har varit leggings. Det behöver inte vara dyrt att sy själv, man kommer långt på restbitar.

Mönstret ser ut som nedan, men jag har valt bort rosetter i ärmsluten, både på den här och den förra. Ett ganska enkelt mönster, största problemet är egentligen att få fast bakstycket i framstycket när man har kantband, blir en liten nödlösning där men det går (enligt skam-den-som-ger-sig-devisen).21-01-2017-16-22-57

Mönster från Ottobre nr 6-2016 Spanish Love, tyger från Stoff og Stil som vanligt.

Syprojekt nr 288 är färdigt!

Tunika i grönt, svart och vitt

Konsten att alltid få bra resultat är att anpassa sina förväntningar till resultatet – det är inte svårare än så. Då blir man alltid nöjd.

Som till exempel när tunikan man ska ge till en nybliven tioåring visar sig vara nästan för liten för en nioåring hemma. Då ändrar man snabbt och tänker att den ju var till sjuåringen och att jag gör en annan i en större storlek till tioåringen.

På så sätt blir alla glada – även jag som får sätta mig ner och knåpa ihop en ny tunika i rätt storlek med nya tyger (gör väldigt mycket till barnen av restbitar som jag redan har). Och sjuåringen blir glad för han får oväntat en ny tunika

2017-01-17-20-32-43

Mönstret är från Ottobre nr 6-2016 och heter Spanish Love. Tygerna är bomullsjersey förutom i ärmarna där det är viskosjersey.

Syprojekt nr 287 är färdigt!

Sy kläder till troll

Det kom en ny beställning – den här gången var det trollet som skulle få pyjamas. Man kan ju inte sova i de kläder man har på dagen, fattaruvälll? (Men gå med bara ett tunt linne och rumpan bar i ur och skur, det går fint)

2016-11-06 13.03.13.jpgH valde ut tyg och var mycket tydlig med att det skulle vara en jacka och ett par byxor, inte ett nattlinne. Jaha, off we go.

Men det är inte bara lätt att sy kläder till dockor, det är för det första ett himla pill. Andelen raka sömmar – för att inte tala om sömmar som kan köras i maskin är ytterst begränsat. Mycket handarbete med andra ord.

Och så har dom så konstiga proportioner…Det enda jag hade att gå på var det gula linnet som trollet kom i, och nog för att armarna sitter på ”rätt” ställe på kroppen på dom (vad som nu är rätt ställe för ett troll) men de är ju helt stela, vilket ställer en del krav på designen. Och så har trollet en ganska stor kulmage och en väldigt kulig rumpa, för att inte tala om de extreeeemt korta benen och stora fötterna.

Så byxorna fick jag göra två gånger för dom kom inte förbi fötterna i första rundan…Tyckte andra gången att jag tog i något enormt med dimensionerna (förutom benlängden; avståndet mellan skrevet och undersidan av foten är ca 1,5 cm….) och då gick det preciiiis på.

Men skam den som ger sig. Nattmössa blev det också, här överlevererar vi till våra kunder, ajajaj inte bra.

2016-11-06 20.15.01.jpg

Syprojekt 281 är färdigt.

Klänning i rosa krossad plysch 

Designern lämnade in sin vision i lördags på klänningen som han ska ha ikväll. Tygerna noggrnnt utvalda på förhand – krossad plysch i ljust rosa och guldorange med en kant nedtill av mörkare rosa. (Tidsbrist gjorde att det senare får vänta till efter kalaset ikväll.)

I midjan och en bit av halsringningen är det fäst silverhjärtan som dessutom hänger löst mitt bak.

Vit underklänning. Mönstret är Ottobre Creative Workshop, t-shirt, och kjoldelen är fyra lika delar utritade utifrån midjemått/4 och önskad vidd nertill/4.

Satt och handsydde till halv ett i natt, men vad gör man inte?

Syprojekt till cykelturen, jodå!

Att det blir regn någon dag på turen är väl bara att räkna med och planera för. Påsen för tältet och de båda cykelväskorna är vattentäta (den ena är fiiiin märkesväska Ortlieb och den andra en 300 kr från Biltema, ska bli intressant att se om de håller lika bra, materialet verkar iallafall identiskt) men jag saknade täta överdrag för liggunderlag och sovsäck. Dessutom behövde jag ett skydd till min lädersadel så den inte blir helt dränkt heller.

Till alla tre går ju plastpåsar eller säckar naturligtvis utmärkt, men om man nu råkar ha tekniska tyger som ligger hemma och köptes för några år sedan för att det var bra att ha när man ändå köpte tyg till regnrock, så kan man ju lika gärna använda dom.

Och nu har båda våra liggunderlag varsin schysst vattentät påse med handtag på, min sovsäck har fått en galonsäck runt sig, och min nya fina sadel har fått ett smäckert skydd.

Sömmarna är inte täta, men den mängd regn som kommer in därigenom är så liten tänker jag, så det får jag helt enkelt bara räkna med. Maken fick också ett sadelskydd till sin cykel.

Syprojekt 275-279 är klara!