Jag är på väg till Halmstad för sista gången som enhetschef. På måndag börjar den nya,”riktiga” chefen och jag går tillbaka till mitt vanliga kneg som projektledare. Det känns väl okej. Jag ska ju ändå göra något annat än jag gjorde innan och jag har ganska stora möjligheter att utforma min roll i enheter där jag egentligen hör hemma.

Men ändå… Nu har jag provat något nytt ett tag, något som det visat sig att jag varit ganska bra på, och då känns det svårare att gå tillbaka. l och för sig till något jag också är ganska bra på, men något jag gjort ganska länge.

Jag avslutar på topp iallafall – med ett inställt tåg till Halmstad och ersättningsbuss. Sen att vår buss under resan blev omkörd av tåg medan vi var på väg, dvs dom hade fått igång trafiken medan vi åkte buss sätter tålamodet på prov – igen. Kul för dom som väntade lite och slapp sitta på buss, osis för oss andra.

Livet.