Woooooooaaaaaa!!!!

Kärlek

 

Så var det äntligen dags för Kent att få visa upp sig i Oslo på den nya scenen på taket på Operaen nere i Bjørvika. Jag kommer just därifrån och är helt matt och tom för ord men samtidigt full av energi och känslor och inte alls upplagd för att gå och sova (vilket helt klart hade varit de mest förnuftiga).

Det har varit underbart varmt och soligt väder precis hela dagen idag, men framåt kvällen började det torna upp sig svarta moln över himlen, och när jag kom ner till Jernbanetorget vid halv nio såg det ut så här

Inte mycket att be för (inte för att det hade hjälpt heller), bara att hiva sig på’t. Sen tog dom mitt paraply i ingången också, så då var ju allt förberett för en våt kväll. Regnet började falla sakta med stora stora droppar precis när jag kommit in på ”arenan”, men inget att göra. Fick en bra plats rakt nedanför mixerbåset, vilket jag tycker borde vara en bra plats att stå på eftersom de som sköter ljudet sitter i stort sett där och det således borde vara bäst just där.

Öppningsscenen gillade jag; en replokal.

En ridå med hål i och uppbyggd replokal inuti. Kul idé tycker jag.

 

Fotografier på de uppbyggda kulisserna inuti, lysrör i taket, EXIT-skylt…

Vid det här laget var det ett skyfall utan like som flödade över oss. Jag hade min vattentäta (trodde jag ja) Tierra-jacka men vattnet rann in i nacken och ärmarna (när man klappade händerna över huvudet) och så småningom kände jag vätan tränga in mot huden genom bakfickan på mina jeans. Blöt.

Jockes första kommentar var (efter vanliga hälsningsfraser) ett ironiskt -”Oj vad förvånad jag är över att det regnar idag”, så jag antar att det inte var den första turnékvällen som flöt iväg.

Faktum är att det var ett sånt skyfall att i första mellanrummet mellan låtar när scenen blivit ”vanlig” igen, kom det ut en armé av svartklädda roddare utstyrda med moppar, trasor, gummiskrapor och gaffatejp. Moppningen gick rätt fort och skrapningen därefter (ut med det i det lilla utrymmet mellan scenen och kravallstaketet bara, ingen märker ändå om det skvätter lite…), men sen höll dom på i tror jag två låtar och tejpade fast de mattor som låg på scenen.

Folk som krattar, förlåt moppar, manegen åt killarna

Antar att dom ligger fint om det är uppehåll men att gummit glider bra när det regnar.

Det här gänget återkom så fort det var paus mellan låtar; Kent väjade undan och dom moppade sig igenom scenen och så körde bandet vidare i programmet.

Efter ungefär en halvtimme slutade det regna och blev varmt och nästan lite solfeeling. Ljuvligt.

Låtvalet var okej, inte supertoppen. Lite för många från den nya (som alltid, man har inte hunnit vänja sig) och lite för få nittitalslåtar. Det är trots allt FF och Musik Non Stop som spelas mest på radion här när det gäller Kent.

MEN DOM SPELADE BERG OCH DALVANA och KÄRLEKEN VÄNTAR och så mycket mer än det behöver  inte jag för att vara lite lyckligare en lång stund framöver. Jocke hade bra mellansnack dessutom, alla verkade närvarande (vilket är mer än jag tycker man kan säga om spelningen på Långholmen som Oskar och jag var på) och dom hade kul. Det hade vi i publiken också.

Setlist

Och jag formligen älskar texten till Utan dina andetag, så jag var väldigt glad att dom spelade den. Sjukhus fattar jag inte varför dom kör, den gör sig inte så bra live enligt min mening – den lugna delen är så lång och dominerande och den snabba inte tillräckligt medryckande. Men det är ju en bra låt, så varför inte….

Ni som gillar Kent men inte var där, ni missade något det säger jag.

Fin setting med stan rakt fram över vattnet och till höger och fjorden med tjuvlyssnande segelbåtar till vänster.
Alla ser bra på det sluttande taket, genialiskt!

 

Jocke Berg i en typisk pose

 

Vy snett uppåt från mig. Alla ser hur bra som helst, kanon!

Det gick över förväntan smidigt när alla skulle därifrån också. Ingen trängsel alls och jag var därifrån på några få minuter. Bra jobbat Operaen, undrar om det var lika smidigt när Justin Bieber var där för någon månad sen också…någonting säger mig att det inte riktigt var det…