Efter mötet i Graz för WP1 (=delprojekt 1) i In2Track3 åkte jag till Wien. Detta för att ta tåget till Paris dagen efter för att först ha en weekend i Paris för mig själv och sen för att ha jobb i två dagar. Det var bättre förbindelse Wien-Paris än Graz-Paris, och mellan Wien och Graz är det bara två timmar, så det var ju smidigt. Lite jobbmöten längs vägen och så är man framme.
Förutom att det tydligen är BERG i Österrike (who would have guessed?!) och därmed en massa TUNNLAR. Och i tunnlar är det ingen täckning, så det där mötesdeltagandet blev väl styckevis och delt, så att säga. Inget att hänga läpp för, men rätt improduktivt och frustrerande – illa nog.
Inga planer för vistelsen i Wien – hotell nära tågstationen av praktiska skäl. Och det visade sig att det är inte där som man vill vara när man är i Wien, utan 2 km längre norrut, för det är där alla kyrkor, museer, konserter och sevärdheter är. Tydligen.
Tunnelbana alltså.

Jag tror jag passar ganska bra i transportsektorn, för när jag är ute och reser vill jag ta en massa bilder på och i tåg, tunnelbanor, spårvagnar…ja, spårbundna fordon helt enkelt.
Vet inte varför, men jag tycker dom säger något om landet man är i – standarden på dom, färgvalen, hur ofta dom går, vilka som åker, hur väl utbyggt tunnelbane-eller spårvagnsnätet är mm. Konstigt? Ja kanske, men…här är vi (jag).
Men vart åker man då? Om man inte vet något om Wien, alla konserter verkar slutsålda eller omöjliga att boka biljetter till, det är för sent på kvällen att gå på museum och man allmänt har lite dålig fantasi (och kunskap)?
Stefansdomen, såklart. Sagt och gjort.
Stefansdomen är så stor så den får inte plats på bild med en vanlig (mobil)kamera. Så panoramafunktionen på för att få in den, och då blir ju hela katedralen lite fish-eye. Men principen framgår kanske iallafall.

Den är byggd på 1100-1200 och 1300-talet i olika omgångar, förstördes delvis 1945, är otroligt krusidullig med en massa guld och ornament inuti (hej katolicismen!). Imponerande byggnad ändå, helt otroligt vad folk gör för religionen.
Mat måste man ha, och om man är mitt i turistghettot har man två val – antingen beger man sig någon annanstans för att hitta något lite mysigt, eller så gillar man läget och säger högt ”Jag är turist” och går till något av de överprisade underlevererande restaurangerna i turistghettot.
Så det gjorde jag. Men inte var det någon turistfälla inte – det VAR det där mysiga stället som man (tydligen) snubblar över ibland, även mitt i turistghettona. Så där fick jag mig en god linguini med skaldjur (massor av musslor och havskräftor) satt och läste en bok och njöt en bra stund.

Lite otippat var att dom hade en mosaik av Tupac ovanför pizzabagaren, eller hur?
