Guidad tur i Oslo

Så var det dags för CING-arrangemang med en kort guidad tur i Oslo centrum, med chalmerister som tema (förstås). Ja för skakar man länge i burken så nog poppar det upp en chalmerist här och där. Här var det bland annat Jernbaneverkets första chef Carl Abraham Pihl (som för övrigt har sin gata precis vid vår barnehage) och en tidigare statsminister Gunnar Knudsen (en imponerande men inte helt övertygande man enligt min mening).

Vi var elva stycken som mötte vår guide Thorstein Harbitz på Universitetsplassen på Karl Johan.

Stadstur

Vädret var väl inte det bästa med överhängande tunga moln och rätt blåsigt och svala vindar, men jaja, inte mycket att göra åt.

Efter en stund på Universitetsplassen gick vi nedför Karl Johan och bort till Stortinget som firar 150 år i år. Där var det blågula flaggor och folk i kläder med dalaliknande motiv som såg ut att demonstrera. Så passande, tänkte jag, när det kommer ett gäng svenskar (och några få norrmän) för att bli guidade.

2016-08-24 17.42.49

Men säg den glädje som varar för evigt, det var ju Ukrainas 25-årsdag som självständig stat som högtidlighölls med sorgliga sånger (nationalsången?) och tal av ambassadören med en önskan om att Ryssland ska hålla sig till sin egen business och inte Ukrainas.

Applåder och tack.

Allt medan vi stod där och Thorstein försökte göra sig hörd och berätta om de olika varianter av stortingsbyggnad som varit på förslag innan den här tillslut blev vald.

Turen avslutades nere på Engebret Café nere i Kvadraturen. Oslos äldsta restaurang, känd för god mat och naturligtvis anrika traditioner. Alla har varit här; Grieg, Ibsen, hela gänget, och druckit absinth tills dom blev utkastade.

2016-08-23 18.05.03
Engebret ligger nere vid Bankplassen där också Museet for Samtidskunst ligger. Dvs det är en vacker och smakfull blandning av gammalt och nytt på ena och andra sidan. I like it! Fin uteservering i kvällsolen också när vädret är sånt (den här bilden tog jag dagen innan…)
2016-08-24 19.18.45
Chambre Separée minsann…*sniff*

Kvadraturen är det område i stan som ligger längst nederst mot fästningen. Där är det fantastiskt vackra och gamla hus, en del från 1600-talet och säkert äldre än så, som fortfarande används idag. Nya hus finns också, men dom är snyggt gjorda så det är en väldigt fin miljö där nere. Synd bara att de enda som är där efter kl 20 är de prostituerade, men de ska ju vara någonstans de också.

2016-08-24 18.01.06
Christiania Torv heter platsen. Här ligger det i allafall 4 restauranger som jag har på min ”att-gå-på-lista”. 1666 står det på byggnaden längst bort till vänster, och det rödaktiga huset är Oslos första rådhus från 1641.

 

Det är alltså inte en särskilt levande stadsdel, och det var väl därför någon tyckte att det var ett bra ställe att sno min cykelväska på. Det där med mitt och ditt var tydligen för svårt. Det hjälpte inte att det var en stor öppen plats och att det fortfarande var ljust ute, nä den var ju där och då skulle den tas. Men dom måste ha fått jobba lite, för den satt ganska bra fast, vilket är en av anledningarna till att jag inte orkar ta loss den varje gång jag använder den, men det är som f-n att man måste låsa fast ALLT.

Stadsvandring
Vår tur idag. Inte så långt, men det tog sin tid ändå med allt berättande.

Tungtvannsaksjonen hardcore

Det var presentation av Tungtvannsaksjonen och vad som låg bakom den uppe på Tekna, i CINGs regi.

2015-04-23 16.34.19
Utsikt från Teknas takterass, över UD i Vika, Rådhuset lite längre bort (stora tegelblocket), Akershus Festning över Pipervika och Hovedøya ute i vattnet

 

Tungtvannsaksjonen var ett spännande kapitel i norsk WWII-historia då man 1943 med viss blodspillan tyvärr men ändå, lyckades hindra Hitler från att få tag i tungt vatten (deuterium, väte med en proton och en neutron). Dvs från att börja göra kärnvapen eller en atombomb. Och det tror jag vi alla är glada att han inte gjorde (det var det ju några andra som gjorde bara en kort stund senare, but anyway…).

Det har iallafall gått en serie om det här på NRK under våren som har fängslat många, och därför tyckte vi i CING att det kunde vara kul att ha in en expert på området som kunde förklara för oss varför det som hände hände. Vi tänkte att vi ju trots allt är ingenjörer som klarar lite info om fysik i ett intressant sammanhang.

Och godDAMN om vi fick vad vi tålde.

2015-04-23 17.13.17

Den på ämnet mycket kunnige läkaren Hans Christian Børresen förutsatte att vi alla var lite kärnfysiker så där till mans som man ju gärna är, och gick entusiastiskt igång på alla isotoper av Uran, hur det sönderfaller på mer eller mindre skadliga sätt och på vilket sätt det var bra eller dåligt. Mest dåligt. Personligen satt jag större delen av tiden desperat och försökte damma av gamla kunskaper jag tror jag haft en gång, medan jag försökte hänga med i på vilket sätt just det DÄR mötet och den DÄR rapporten och upptäckten var spännande. För det var helt klart att det VAR spännande, så mycket hängde jag med på.

Från sena 1930-talet när dom upptäckte neutronen, samtidigt som Hitler kämpade sig upp till makten var det en het kamp på högsta vetenskapliga nivå. Bohr och Heisenberg är namn som de flesta känner igen, och de var centrala i den här historien där man förde ett utstuderat spel om vad man sa och inte sa i sina vetenskapliga rapporter för att sprida lämplig information och desinformation till Hitler. En gång var frågan från Hitler huruvida en viss uranisotop kunde starta en kedjereaktion eller ej, dvs om den lämpade sig för att göra atombomber av. Svaret blev nej, den skulle bara sönderfalla i en harmlös uranisotop som inte kunde göra någon skada. Det var sant. Men det man inte sa, och som också var sant, var att en isotop av plutonium kunde göra exakt det som Hitler efterfrågade, och så bara hoppades man att ingen skulle ställa den frågan. Vilket ingen gjorde heller.

Det var många sådana manövrar och strategiska drag i det här med att hindra Hitler från att få tag i tungt vatten. En passage i andra världskriget där faktiskt vetenskapsmännen var dom som höll i ratten och försökte styra det här på ett tryggt sätt.

Det som själva tungtvannsaksjonen handlade om gick vi bara igenom med en mening, eftersom det var underförstått att 

1) alla hade sett serien på NRK

2) även om vi inte hade det så kan vi väl historien redan herreGUUUD!

så ja, vad som hände där vet jag inte riktigt. Poängen var iallafall att man skulle sabotera anläggningen i Rjukan för att Hitler inte skulle komma åt det tunga vattnet som producerades i Hydros fabrik på Vemork. standard_Vemork_Hydroelectric_Plant_1935Motståndsrörelsen saboterade produktionsanläggningen i en attack, men den kom i produktion igen varpå de allierade bestämde sig för att bomba fabriken. Vilket dom misslyckades på ett rätt märkligt sätt; 161 flyg lyckas missa en fabrik men istället döda 21 civila. Nästan så man kan tro att det var meningen att det skulle misslyckas…

Efter andra aktioner blev iallafall tyskarna utan sitt tunga vatten, halleluja.

Det med att vetenskapsmännen manövrerade vetenskapen politiskt skickligt var för mig den stora behållningen av den här föreläsningen. Det gamla slagordet gäller:

Kunnskap är mackt!

Ginprovning är visst den nya trenden, och självklart är man med….

Ägaren på Chair i Oslo är helt övertygad om att det råder en gintrend i världen, och det underströk han ett oräkneligt antal gånger. Vi som var där förstod att vi var lyckligt utvalda för att vara med i fronten av den här trenden – speciellt vi småbarnsföräldrar som numera aldrig är i frontlinjen för något annat än de senaste LEGO-lanseringarna (jepp, det har kommit en helt ny LEGO Chima-linje nu ifall du har missat det).

2015-03-19 18.53.21Men den här kvällen var småbarnen någon annanstans och vi blev upplärda och delaktiga i den senaste trenden.

Gin.

Och som alltid vid provningar får man veta att det man tycker är bra inte alls är bra, utan heeeelt fel. Så även här. Glöm Bombay Saphire, det är inte riktig gin, utan är för sin likhet med Vodka mer ägnad åt svala lätta sommardrinkar. Jaha.

Det kommer inte få mig att sluta köpa Bombay, men det en sån här provning gör är ju framför allt att man får lite större bredd och får prova lite olika sorter -> större perspektiv och nyfikenhet.

2015-03-19 20.21.546 olika sorter fick vi prova. Highlighten för min del kom efter provningen, dvs i baren. Jag säger bara: Saffransgin.

Den här lilla skönheten var det absolut godaste jag smakat på riktigt länge. Givetvis finns den inte att köpa varken i Sverige eller Norge, nä jag måste visst till Frankrike för att få tag på den.

Men hoppsan, jag ska ju visst till Frankrike i maj, då får jag väl passa på då!

En annan höjdare var att vi också lärde oss lite om tonic. Framför allt att tonic inte nödvändigtvis är lika med Schweppes variant. Enligt vår guide var (givetvis) Schweppes av ondo och ska bara fördrivas, och istället ska man ha andra tonicsorter. Det kan man ju ha olika uppfattning om det också, men den här saffransdrinken jag fick var egentligen gin och tonic fast med saffransgin och en mer neutral tonic som inte har den där lite stickande smaken som Schweppes har.

Allt har sin plats, och jag tror min plats ibland bör vara ungefär här (resterna av en saffran och tonic till vänster, gurkgin och tonic till höger):

2015-03-19 20.13.20

 

Nationaldagen vid Sveriges vackraste utsikt!

Ja vi brukar kalla den så, Sveriges vackraste utsikt, den från Voksenåsens konferanscenter. Platsen är en gåva från Norge till Sverige som tack för hjälpen under andra världskriget. Nej det är inte ironi, det lät säkert bara mycket bättre när man gav bort det en gång i tiden än vad det gör när man hör det idag…

image

Där uppe träffas vi varje 6’e juni, ett antal svenskar i förskingringen och våra nära och/eller kära. Det är Chalmersska Ingenjörsföreningen, CING, som arrangerar för sina medlemmar.

image

Vi äter en bit mat, dricker något gott till och sjunger sånger vi alla kan. Eller önskar att vi kunde, det är inte så jädra noga. Klirr i glasen, några tal och lite nya bekantskaper.

Och så Sveriges vackraste utsikt

image

Hela Oslofjorden och öarna mitt i stan (Gressholmen bland annat), helt ut förbi Asker i väst.
Vackert!

Småskalig massproduktion av standar

För att Chalmersska Ingenjörsföreningen Norge ska ha ett högtidligt standar att ställa på bordet på 6’e juni på Voksende,  håller jag nu på att tillverka ett sådant. Ja, eller två, för ordföranden gjorde en tilläggsbeställning när  han såg skissen. Och skissen var sydd, så det blir tre plus att jag gjorde fel så det blir fyra. Ca en och en halv timme i broderimaskinen plus material för att få den på tyg, sen ska det monteras och sys på guldband och guldtofsar som sig bör.
Och fint blir det!

image