Klänning i rosa krossad plysch 

Designern lämnade in sin vision i lördags på klänningen som han ska ha ikväll. Tygerna noggrnnt utvalda på förhand – krossad plysch i ljust rosa och guldorange med en kant nedtill av mörkare rosa. (Tidsbrist gjorde att det senare får vänta till efter kalaset ikväll.)

I midjan och en bit av halsringningen är det fäst silverhjärtan som dessutom hänger löst mitt bak.

Vit underklänning. Mönstret är Ottobre Creative Workshop, t-shirt, och kjoldelen är fyra lika delar utritade utifrån midjemått/4 och önskad vidd nertill/4.

Satt och handsydde till halv ett i natt, men vad gör man inte?

Syprojekt till cykelturen, jodå!

Att det blir regn någon dag på turen är väl bara att räkna med och planera för. Påsen för tältet och de båda cykelväskorna är vattentäta (den ena är fiiiin märkesväska Ortlieb och den andra en 300 kr från Biltema, ska bli intressant att se om de håller lika bra, materialet verkar iallafall identiskt) men jag saknade täta överdrag för liggunderlag och sovsäck. Dessutom behövde jag ett skydd till min lädersadel så den inte blir helt dränkt heller.

Till alla tre går ju plastpåsar eller säckar naturligtvis utmärkt, men om man nu råkar ha tekniska tyger som ligger hemma och köptes för några år sedan för att det var bra att ha när man ändå köpte tyg till regnrock, så kan man ju lika gärna använda dom.

Och nu har båda våra liggunderlag varsin schysst vattentät påse med handtag på, min sovsäck har fått en galonsäck runt sig, och min nya fina sadel har fått ett smäckert skydd.

Sömmarna är inte täta, men den mängd regn som kommer in därigenom är så liten tänker jag, så det får jag helt enkelt bara räkna med. Maken fick också ett sadelskydd till sin cykel.

Syprojekt 275-279 är klara!

En produktiv dag

Visst, solen sken och jag var ute och jobbade i trädgården, men bara så länge jag behövde för att få sitta och sy.

Projektet för ögonblicket är egentligen en tröja med en påfågel på till en kompis’ dotter, men den dröjer av någon anledning.

Istället blev det två par leggins och och ett linne. Till samma dotter i och för sig, men ingen påfågel än så länge 😊

image

Mer leggings!!!

Ja barn kan visst aldrig få för många leggings. De tycker nämligen att de är så sköna att de har de varje dag och sliter något väldans på dom. Vilket ju är bra naturligtvis, kul att göra kläder som används. Och leggings går så otroligt lätt och fort att göra; ca 1 timme inklusive klippning, och har man tygerna hemma redan så är det ju inget att snacka om, bara gör.

Ett tips är att köpa extra tjock jersey – förhoppningen är att den håller lite längre, den som lever får se om det funkar.

leggings

Mönster från Ottobre, tyg från Stoff og Stil, syprojekt nr 258 och 259 är klara.

Klänning med guldleopard

2016-04-05 21.29.34En liten slamsa på 140 x 50 cm räcker till en ärmlös klänning för en sexåring – om man kan tolerera att den är på fel ledd. Och i det här sammanhanget är det bara en som vet att det är på fel ledd och det är INTE barnet i fråga, så spela roll…

Mönstret är Ottobre Creative Workshop 301 förlängd och utan ärmar. Dvs en ärmlös T-shirt till knäna med sprund i sidorna. Tyget från Stoff og Stil. Keep it simple.

Syprojekt 257 är klart.

 

Skräddararbete

Veckan med sjuka barn gick helt i sömnadens tecken. Efter set’et i rosa och blått var det dags för ett annat set till den två år yngre systern.

I Tartu 2012 var jag i en tygbutik där jag köpte flera tyger. Bland annat ett i smalspårig manchester med blommor i grälla färger på en knallrosa bakgrund. Låter hiskeligt, men används det i rätt dos blir det jättefint, och har tidigare blivit en kjol till H (gjord i augusti 2013 och användes så sent som igår…) och en handväska.  Nu tänkte jag att den tillsammans med mörkbrun smalspårig manchester skulle bli en fin kjol och en applique på en jacka.

Jackan skulle egentligen inte fodras, men i somras fick jag ett fantastiskt fint och färgstarkt knallgult foder av riktigt bra kvalitet, och den skulle passa så otroligt bra i den här jackan, så det blev tillagt av yours truly.

Hannes mannekängar gärna. Jackan är kortärmad, det randiga är en undertröja som sticker ut.
Hannes mannekängar gärna. Jackan är kortärmad, det randiga är en undertröja som sticker ut.

 

Underbart vackert gult foder, så den är skön att ha knäppt och utan tröja under.
Underbart vackert gult foder, så den är skön att ha knäppt och utan tröja under.

 

2016-03-17 16.03.38-2

Jag är extremt nöjd med jackan, gott skräddarmässigt hantverk och otroligt fin. Mottagaren var väl inte lika euforisk kanske, men hoppas hon gillar det med tiden så den blir använd iallafall 😊

Klätterbyxor till barn

Syprojekt 260, leggings med hibiskusmönster till Adam. Mönster: Leggings nr 17, Ottobre 2011-1

Det fanns en timme kvar av kvällen, så det passade fint att kvitta sig med ännu en sy-surdeg; ett par leggings till A att ha när han klättrar. Vanligtvis är väl klätterbyxor antingen svarta tights eller lite mer friluftsaktiga säckiga byxor, men han vill ha lite mer glammiga tighta byxor.

Så fram med det gamla vanliga leggingsmönstret som jag använt jag vet inte hur många gånger vid det här laget. Numera är vi uppe i storlek 134, och jag tror de första jag gjorde var i 98…time flies…

 

Ser bekant ut va? Tänkte väl det.
Mönstret är från Ottobre nr 1-2011 och är nr 17 Cinnamon. Tyget är en rest av en stor stuv jag köpte på Stoff og Stil anno dazumal.

Syprojekt nr 252 är klart.

En dag hemma, helt oväntat

Det blev inget mer av den där kursen för mig, för H hade ont i magen igår och var tvungen att vara hemma idag. Och eftersom jag är själv med kidsen några dagar så är det såklart jag som är hemma.

Well, inget ont som inte har nåt gott med sig, och det har varit en bra dag. Jag har pratat på Skype i två timmar med en gammal vän och jag har kvittat mig med en gammal sy-surdeg. Ett lätt projekt som ändå legat ett tag; en vanlig enkel svart polotröja.

Tyget ingick i en batch jag fick av min mamma, så även om det finns dussintals svarta tröjor att köpa för ganska lite pengar, är det onödigt när det bara tar lite över en timme att sy en egen…

image
Ottobre nr 5-2011, Cool Hippie

Syprojekt nr 251 är färdigt.

Första gången inne på Klatreverket

KlättringIdag var dagen då jag skulle göra mitt första besök på Klatreverket i syfte att klättra där inne (tidigare har jag bara varit i receptionen för att åka ut på klätterkurs). Det var också meningen att jag skulle köpa min första egna klätterutrustning och träffa Jernbaneverkets Klatreklubb. Jodå för där är man med serru.

Köpa utrustning gick utmärkt, tog med det FETA kreditkortet och det var väl tur det. Det blev basisutrustning 1A; skor, sele, låskarbin, taubrems (heter tydligen ”säkringsdon” på svenska, mycket konstigt ord när det norska heter ”repbroms” vilket ju är precis vad det är) och krita. Visserligen har jag en ursnygg kritpåse från back-in-the-days, som är i alla snygga grälla färger man kan tänka sig, men nu har jag en till då eftersom den ingår i packen.

Det var shoppingen det, så till själva klättringen. Jag har aldrig klättrat inomhus förut, så en vägg full av tejpbitar och grepp gav inte så mycket för mig. Jag förstod så mycket att olika färger på tejpen var olika leder, och efter att ha frågat en kille vid en boulder-vägg (vilket var det som var aktuellt för mig eftersom jag var själv) fick jag lite bättre koll. V-formade tejpbitar markerar start-och slutpositioner, så nu vet vi det, grönt är lättast, sen blått och så gult, mer behöver inte jag veta än på ett tag.

Men det är ju bara begränsat kul att klättra själv, och det var svårt att klättra inne tyckte jag och få tag på de där greppen (självklart låg kritpåsen kvar i omklädningsrummet), och mina kollegor och jag hittade aldrig varandra. Dels har vi aldrig träffats förut, och dels var det ca tre zillioner människor där inne och fler blev det hela tiden.

Så jag gick. Lite nedslagen (det var ju inte så här det skulle vara?!) men ändå glad att jag faktiskt kom iväg. Till ett ställe jag aldrig varit på, utan att känna någon. Bara det är väl ganska tufft tycker jag, så jag klappade mig själv på ryggen och gick till Villa Paradiso. Där pratade jag med Giannis, min favoritservitör, om allt möjligt och sen kändes det allmänt bra igen.

Måndag är nästa träff med Klatregruppa, på’n igen bara. Då ska det förhoppningsvis bli bättre.