Efter en oäääändligt lång resa (som blev rätt mycket längre av ett lika oväntat som ovälkommet stopp i Miami i åtta timmar…..) kom vi fram till San José halv sex på torsdag morgon. Som tur var är Hector en tapper själ och var där och tog emot oss.

Nu är dygnet omvänt och vi har kommit in i den nya dygnsrytmen. Det firade vi idag med att ge oss ut på en vandring i bergen nära San José. Det växer så det knakar i skogar och trädgårdar här; allt som man ser i små taniga krukor hemma är träd eller höga buskar här. Ungefär som i medelhavsländerna fast mer och grönare på nåt sätt. Nyss gick vi förbi en 3 m hög julstjärna, något märklig känsla.

San José är inget speciellt egentligen; en massa låga hus, mer eller mindre välskötta, inget riktigt centrum utan känns mest som en väldigt utbredd småstad. Kriminaliteten är tydligen rätt hög, och Hector säger typ 10 ggr /dag att vi inte får gå dit eller dit och måste akta oss för än det ena, än det andra. Vi har dock inte sett något som fått oss att vara oroliga. Tvärtom; på vår vandring idag var det väldigt backigt och väldigt långt till vulkanområdet vi skulle till, och vi fick lift långa delar av vägen både upp och ner -utan att vi liftade. Dom stannade och frågade om vi ville ha skjuts eftersom det är så backigt….ja tack tänkte vi och så blev det! Grymt skönt för trötta fötter.

Det är varmt och skönt, om än lite regnigt.

I morgon lämnar vi stan och åker till Manuel Antonio på sydsidan av Stilla Havskusten!