Hur kalendern snurrar och vad året heter påverkar inte det dagliga livet nåt särskilt. Ändå finns det något grundläggande hos många att man gör någon sorts avslut i och med att ett år tar slut och ett nytt börjar. Även hos mig.

2013 var inte ett särskilt bra år för mig, kanske sämst på länge. Så jag avslutade det i samma anda. Bubblet låg i kylen men där fick det ligga. Jag låg i sängen men kunde inte sova, klockan närmade sig tolv och raketerna fyrades av i Trysilnatten medan jag la högpoängare i Wordfeud mot kompisen i Stockholm.

Mina önskningar  för 2014 är enkla. Jag önskar mig mer närhet och uppriktighet. Jag vill prata med folk, lära känna dem och vad de vill, inte bara höra att ”allt är fint, själv då?”. Om nån frågar hur läget är ska jag säga det, och jag vill ha det samma tillbaka. Mycket begärt, jag vet, men jag tänker försöka.

Om jag tycker om nån ska jag säga det och skita i om dom tycker jag är påträngande, jag ska inte lägga min tid på personer som inte ger något tillbaka – det bara tappar mig på kraft och energi. Om jag vill göra något eller åka någonstans så tänker jag göra det (jag har inte så extrema behov), det praktiska löser sig alltid men om jag förtärs innifrån löser det sig aldrig. Jag ska vara ärlig med mina barn om vad jag vill och varför och försöka ta deras önskemål på allvar – kanske vi lär oss mer om ömsesidig respekt för varandra.

Jag ska sluta lägga tid på saker som drar ner mig och istället fokusera på det som är positivt och får mig att må bra. Ta mig större friheter.

Välkommen 2014, jag är redo!