Det stackars vanvårdade persikoträdet som gav massor första året men sen inte mer, har haft en frukt som blev något det här året. Från ett litet luddigt kart fotat 8 juni till en stor fin frukt idag som i alla avseenden ser ut som de man hittar i butiken. Lika stor och samma fina färg. Fast helt biodynamiskt odlad då – sol, vind och vatten. Men så blev det bara en frukt då.
Men visst är den fin? Får se hur den smakar bara.
Vindruvorna håller också på att blåa på sig. En entusiastisk sjuåring provsmakade i morse, men för att inte bidra till det dåliga språket på internet behöver vi inte citera direkt men kan nöja oss med att säga att dom inte är helt färdiga än.
