Bandtillverkning igen

Så fick jag äntligen ro i kroppen att sätta mig ner med den fantastiska boken Braids (flätor) och drömma lite om vad jag skulle göra härnäst. Jag köpte nytt glansigt fint garn i garnbutiken i Kilafors (jo minsann!) men det var ärligt talat helt värdelöst att göra flätade band av – det gick ju inte ens att knyta en knut av för då gled den upp pga att bandet var så halt.

TillbakMaru Dais till de gamla hederliga, men inte särskilt japanskt eller peruanskt inspirerade, tunna bomullsbanden.

Jo för jag köpte några såna i Kilafors också, fastän jag redan hade hemma – för jag hade ju inte i dom färgerna ju, det finns alltid en anledning att utöka samlingen!

Och så fram med min kära flätbräda, eller Maru Dai som det egentligen heter. Välja ett mönster ur boken Braids (gärna ett som ser assnyggt och väääldigt avancerat ut när det är färdigt men egentligen är superlätt att göra. Bara ett problem – det finns inga såna) och så sätta igång.

Den här gången var det ett spiralmönstrat band med 16 bobbiner (=trådrullar) i två färger, och på min sons inrådan blev det illgulgrönt och svart.

Snäckan? Det är för att ge magisk kraft till trådarna så dom håller längre och strålar bättre. Eller nä, den är en motvikt till bobbinerna, men en ganska snygg en!

Det visade sig att mönstret verkade krångligare än vad det sedan var, logiken i hur man flyttar runt bobbinerna var just det – logisk, så det gick rätt fort.

Redan efter en ganska kort stund kan man se hur den börjar ta form, och man kan se att jag inte gjort några större misstag än så länge.

Men det tar ändå en stund att komma någon vart, och tålamodet tryter lite när man sitter och gör samma rörelse gång efter annan. Tur att det finns TV då, och en Chromecast och en film från Google Play (Terminator) som blev kvällens mysfilm med barnen. Jomen, den är att betrakta som en av de klassiska filmerna numera, så barn i tioårsåldern vill se den för sitt historiska värde.

Och för att lillgammalt sitta och kommentera att

-”Med tanke på den tidens teknik är det ju riktigt bra filmat!”

Jag känner mig 100 år gammal och gräver ner mig i min fläta.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.