Det årliga julbordet

Varje år samlas vi ett gäng gamla kompisar på en fin restaurang i Göteborgsområdet och äter julbord. Det har vi gjort i många år nu, och de enda som är kvar från de första rundorna på tidigt 2000-tal är väl jag och O tror jag, kanske David var med då också.

Men det är ju trevligt med förnyelse också – om ”förnyelse” gäller folk man känt sedan sent 1900-tal 🙂 Genom åren har några respektive kommit till, några andra fallit ifrån och så tuffar det på. Man vet med andra ord inte vilka det blir egentligen, men ATT det blir och att det blir otroligt trevligt och gott, DET är säkert.

I år var vi nio personer som gick på Sjömagasinet den 3 december.

sjomagasinet
Sjömagasinets egen bild på hur det ser ut där i juletid. Att bilden inte är tagen i år är helt säkert, för det småregnade den dagen.

Eftersom det är Sjömagasinet är det visst fokus på…just det, mat från havet. Så det är inte dit man går för de fina revbensspjällen direkt, men maten i övrigt är ju såklart fantastisk.

wp-1481408922143.jpg

Vi har en ganska bra ordning på hur vi äter julbord, dvs i vilken ordning vi tar det.

Första rundan är sill, andra kall fisk, tredje varm fisk, fjärde kallt kött, femte varmt kött, sjätte ost och sjunde dessert. Eller om vi kastar om sjätte och sjunde – vid det laget börjar alla bli rätt så mätta och någon tar en extra vända på det som var extra gott och kör helt enkelt åtta turer.

wp-1481408955975.jpg

Att vi sjunger mycket är en självklarhet, och vi skäms inte. Först Livet, sen Halvan, Tersen och så lite hipp som happ med andra låtar. Numera efter att fler folk från andra delar av Göteborg kommer till ser vi behov för ett sånghäfte så det ska vi fixa till nästa år.

Nästa år har vi för övrigt börjat prata om att boka en hel restaurang och dra dit massor av folk. Så trots att julen inte ens har varit längtar jag redan till nästa års julbord – det blir för övrigt den 2 december, det har vi redan bestämt!

Julbord på Gunnebo Slott

Enligt den fina devisen ”Bättre sent än aldrig” tänkte jag nu berätta om det fina julbordet vi var på före – ja just det, JULEN.

Vi är ett gäng som plus/minus några personer varje år brukar träffas och äta julbord på något trevligt ställe i Göteborg. Hittills har vi varit på bla Stadsmuseet, Restaurang Kusten (skaldjursjulbord) och Sjömagasinet, och i år var turen kommen att testa Gunnebo Slott.

Gunnebo fast inte riktigtSå här såg det visst ut för några år sen (typ 200?), men det var inte riktigt likadant den där decembereftermiddagen när vi var där. Snön var allestädes frånvarande, så det såg ut som vilken dag i juni som helst förutom att det inte var några löv på träden. Men det var ungefär samma temperaturer.

Anyway, julbordet.

Plus:

+ Fantastiskt god mat, upplagd i omgångar på små fat som fylldes på vid behov. Ibland fick man fråga, men det stod hela tiden (nåja, nästan hela tiden) en person i salen som man kunde be. Färskt och underbart, upplagt i små aptitliga matbitar. Buffé förstås, så man får gå hur många gånger man vill. Presentation av hela buffén innan man tog för sig, och sedan en till när man var klar för dessertbordet.

+ Annorlunda mat men ändå juligt. Om man gillar det traditionella, dvs gravlax, rökt lax och skinka på fat, revbensspjäll, potatis och sås så är man på väg mot en besvikelse. Men om man har ätit några julbord, hajjat konceptet och gillar det men glädjer sig åt variationer, så har man hamnat på HELT rätt ställe. Traditionella julsmaker i annorlunda kombinationer.

Små bitar utsökt upplagt. Ser lite ut men det är bara att fylla på så många gånger man vill.
Små bitar utsökt upplagt. Ser lite ut men det är bara att fylla på så många gånger man vill.

+ Närodlat, vilket ger annorlunda kombinationer. Om jag förstår det hela rätt använder dom det som odlas på Gunnebo under året och förbereder julbordet länge genom inläggningar/konservering/torkning av det som växer hela året för att sen tillaga det under några veckor före jul.

– Mumma. Dom hade inte mumma, och visste inte hur man gjorde det. Ett julbord utan mumma???!!!

– En väl fundamentalistisk inställning till det närodlade. Vilket gjorde att fem av sju snapssorter på listan (med viss reservation för det exakta antalet) var slut när vi kom fyra dagar före jul. Istället för att kolla sin orderreserv på julbord och matcha urvalet till det så väljer man att bara låta något var SLUT? Pittoreskt och fint kanske en del tycker, jag tycker det är omåttligt icke-serviceminded.

Jag drack flädersnaps och den var kanongod.

Ett inte billigt, men otroligt prisvärt julbord som jag kan rekommendera alla gånger. Ja i juletid 2015 alltså.