Vernissage i barnehagen för välgörande ändamål

I vår barnehage är dom väldigt påhittiga och med jämna mellanrum händer det något nytt och oväntat. Som idag till exempel när det var vernissage. Temat var ”Jag kan själv”, och barnen hade tillverkat smycken, nyckelringar, tavlor och muffins som vi föräldrar fick köpa. Ganska dyrt ska sägas, men pengarna gick till en rörelse som hjälper barn i sydostasien.

Vi budade på en tavla som barnen på H’s avdelning hade målat tillsammans i vackra gröna färger med lite rosa och rött på. Det ser ut som vilken modern konst som helst. Vi vann budningen med 350 kr, och så här ser den ut

Jag tror den är vänd åt rätt håll.

Sen köpte vi en nyckelring som A hade tillverkat, ett vackert svartvitt foto på A och ett i färg på H. Lite muffins o saft till barnen och sen hade en timme gått. Då ville A ha tillbaka nyckelringen (han har lite svårt att få ihop det där att han har tillverkat den men jag har köpt den och därför är den min och inte hans) för att den hade ju han gjort så han skulle kunna sälja den till ett fattigt barn i Laos. Eh ja, kanske inte helt rätt där, men han fick tillbaka nyckelringen så var allt bra 😀

En vacker brosch som H hade gjort fick jag också med mig. En del pengar blev det, men nu kan iallafall en bunt barn i Laos gå i skolan ett år tack vare det, så då känns det lite bättre…

Mariusgensers till alla barn!!

Mamma har fått otrolig fart på stickorna, och bortsett från alla snygga tröjor hon gjort till sig själv så har hon gjort varsin Mariusgenser till A o H. När dom var färdiga fanns de att beskåda direkt från handarbeterskan här, men så här ser dom ut när dom är på:

Det blev ju inte direkt sämre av att killarna själva kastade sig över tröjorna så fort de fick syn på dom och tog på sig dom direkt, stolta som tuppar. Det var också ett krav från bägge imorse att få ha dom när dom skulle gå till barnehagen (med Cypern-T-shirt under), och när vi kom dit vägrade H att ta av sin.

Alla som såg tröjorna i barnehagen kommenterade dom massor och tyckte dom var fantastiskt fina – alla trodde såklart att jag hade gjort dom, och hur frestande det än var att ta åt sig äran så sa jag som det var, tro’t eller ej.

När jag kom för att hämta kidsen i eftermiddags fick jag berättat för mig att H vägrat ta av sig sin Mariusgenser hela dagen, trots att det varit så varmt inne att han hade svettats floder i pannan, på ryggen och på magen. Tillslut hade en av fröknarna helt sonika tagit av honom tröjan så han inte skulle svimma av värmeslag, men det hade visst inte välkomnats särskilt av H direkt. Han var fortfarande bitter när han berättade för mig att M hade tagit hans tröja…

Så tack mamma för de fantastiska tröjorna, kidsen älskar dom!