Väder är ointressant i mitt tycke; det är vad man gör med dagen som är det som betyder något. Så efter två dagar med regn tänkte vi ta oss till Växbo och deras tygbutik. Växbo är ett ställe där man tagit upp tillverkning av gamla tyger i gammal stil på samma plats som det varit i evigheter, och med de gamla maskinerna som redan var där.
Hittade ett väldigt fint lila tyg som jag ska göra en klänning av, och så ville jag ha en halvmeter av ett grönt att göra en handväska av. I andrahandssorteringen är det långa stycken som ligger, så jag tänkte att jag köper från förstahand. Bad om en halvmeter av det jag ville ha och gick till kassan.
– 380 kronor tack så mycket. AJJ!!
Så det blev på idiotkontot att inte fråga om priset först, utan bara anta och sen betala. Det andra tyget jag köpte var nästan två meter långt och kostade 600…
24 timmar 
Den här historian känner jag igen med din mamma och en kavel… 😉
h bertta grna mer 🙂
Sarah var ute efter en kavel som var vanlig förr, den man kunde dra ut ”pinnen” som handtagen satt på, dom tillverkas inte längre tydligen. Och hon hade letat överallt, varit runt i alla närliggande och dom lite längre bort affärer. Tillslut hittar hon en butik i stan som har just sådana. Så hon får Totis att köra in henne, den här affären ligger mitt i stan så det behövdes någon med körkort som kunde vara kvar i bilen och köra därifrån om en p-vakt kom. Så Sarah sprang in, greppade sin kavel och rusade till kassan för att få höra: 370 kr, tack!
Totis vet inte om det så jag hoppas han inte läser det här… Å andra sidan är det preskriberat idag! 😉