Vi är ju på All Inclusive, och när man kommer första dagen får man åkband av StarTours personal. Det åkbandet sitter sen på handleden resten av resan och visar att man har rätt att gå och glufsa i sig och hämta mat och dryck lite när man vill. Gratis. Eller, betalt i förhand snarare.

Men vi tar våra åkband på turné och känner oss som märkta rymlingar ungefär – banden säger att vi hör till ett hotell och texten avslöjar exakt varifrån vi har rymt. Men det gör inget.

Idag rymde vi norrut, till Stintino, som vi hört skulle vara fint och ha en fin strand. Vi har en fin strand på hotellet också, inget fel på den – solstolar också till och med, men det kryper lite i kroppen av att vara på samma ställe hela tiden.
För somliga med vissa hobbies går vägen från Baia de Conte till Stintino via Torre de Bantine Sale på ett helt naturligt sätt. Och en av de bästa grejerna med hobbyn blev återigen bevisat – att den för en till ställen man aldrig annars hade kommit på att ta sig till (på gott och ont, men mest gott). Det här var ett fantastiskt ställe med underbar stenbadplats, historiskt torn, en vik med en segelbåt i (ja jag vet att den inte alltid ligger där) som påminner mig om min dröm – att ha en segelbåt och segla i Medelhavet tills jag tröttnar.

Idag fick vi nöja oss med att plaska lite i vattnet (badkläderna var i bilen för vi var ju på väg någonstans, heeelt fel approach men så blev det), ruska om lite i stenrösena med en pinne för att skrämma ut ormarna innan vi sticker in händerna, och så se på ett torn. Jag inser att jag glömt ta kort på tornet, men det var så alldagligt att det inte var nåt konstigt med det. Det finns ju som sagt 7000 av de tornen här på ön, så….

På vägen till Santino åkte vi förbi stora områden med solpaneler, så jodå dom tar vara på lite av gratisenergin i allfall, gott att se.
Resten av dagen gick mest i sol och bad.

Och på vägen hem blev det ett torn till och en gåsmarsch på ca 4 km totalt. Glada barn som skuttade och sprätte hela vägen upp och hela vägen ner. Tornet var från 1500-talet men hade blivit påbyggt med en trappa i modern tid (andra världskriget) och ett litet extra utkikstorn. Klart vi måste gå upp hela vägen för skrangliga cement-och tegeltrappor bara för att det går, och jag fick se min första fladdermus – dvs inte bara höra.

Allt i allt en mycket mycket bra dag. Fast vi fick skit från H som missade Fun Break 13:30, så det får vi väl skärpa till imorgon gissar jag, man kan inte räkna med förlåtelse varje gång…