En ganska genomsnittlig grå dag blev det en tur till skogarna runt Veddige. Jag och Adam har varit däromkring förut, men nu var målet norr om samhället istället för söder. Och som alltid när vi gör våra turer blir man överraskad och glad över att man har något så underbart så nära – i det här fallet en kuperad, mossbeklädd och vacker trollskog…
Barnens upptäckarglädje är som vanligt stor, och Hannes hittade ett ägg som låg och guppade i vattnet.
Givetvis måste ägget tas upp och undersökas – det såg ut som ett hönsägg i storleken men lite mer ovalt, vitt. 
Min teori var att det var rester av en picknick som ramlat i vattnet, O trodde det var en äggtjuv som tappat det men barnen hade såklart mer fantastiska teorier om hur det där ägget kommit dit. Tex att en and frusit fast i isen och lagt ett ägg och sen dött (många teorier om allt möjligt slutar nu för tiden med att någon dör).
Om man skrapade lite på skalet så det gick sönder var det hård vita inuti, och den var lätt rosa. Men den var fast = min tråkiga picknickteori fick lite luft under vingarna.
Tills Hannes hade ägget i fickan och ramlade på det, och det visade sig att det var rått inuti så när som på den lilla biten direkt innanför skalet. Hela fickan full av rått ägg, yum!!
Men iallafall inget litet fågelfoster, så vad det var får vi inte veta.
Vi rumlade vidare i den fantastiska skogen, klättrade i träd både stora och små och följde en liten trail som någon lagt ut. Vi kom tyvärr inte så långt innan det blev gräl och dålig stämning och vi avbröt allt, men jag har lärt mig något av det också. Något som barnen tydligen redan visste, men så är det ibland. Snart ska vi ut och fortsätta på den trailen för det var så himla fint.
