Barnen utlånade hos kompisar och swish in i bilen ner till Göteborg. Tre visningar stod på agendan; en som är mest förnuftig och kortsiktig ekonomisk synvinkel (dvs billig), en alltför dyr men som vi gärna ville se ändå och en som låg i ett område som känns lite ”tjaaaaa får väl kolla”.

Den billiga var först. Rent objektivt tycker jag att den var jättefin. Ganska nyligen renoverad (senaste åren), bra planlösning, helt okej materialval, inget fix, bara att flytta in. Utanför var det ett berg med skog på som ligger skärmat och är en bra lekmiljö för barnen direkt bakom huset. Men….sagda berg och träden på det gör att det blir mörkt i köket (lägenheten ligger på första våningen), köket är rätt litet så om man någon gång är fler än fyra vid bordet går det inte och därmed behöver man en matsalsmöbel i vardagsrummet. Köket kan bli större men då ryker det ena barnrummet och så har man genast lite andra problem. 

Och så ligger den tyvärr i ett område som jag tycker är lite off. Det finns väldigt lite där av cafeer och restauranger, det är lite på baksidan av Göteborg även fast det samtidigt är ett bra läge. Egentligen.
Sen kom det helt plötsligt ett SMS från en mäklare vi varit i kontakt med för att få en förhandsvisning (hon hade sagt nej) men som messade och sa att om vi kunde komma vid 13 så skulle hon vara där om vi ville. YES! Så då blev det den. Jag blev såld på den; ett stort rum som går att dela i två till två helt okej barnrum (iallafall större än jag hade när jag var liten och jag tyckte det var helt okej då), ett fint vardagsrum i vettig storlek, ett sovrum till oss som skulle vara utmärkt. Ljust och fint, näst högst upp i huset, balkong i köket med härlig utsikt (morgon-middags-sol men inte kväll tyvärr). 

Men inget är som bekant perfekt; O tyckte köket var lite i minsta laget och golven behöver slipas, spisen var tydligen gammal (det såg jag inte ens) och även om skåpen ser nya ut så är det bara luckorna; själva stommarna är gamla. Men vad gör det tänker jag – det ser man när man flyttar in och ut, aldrig annars. Och det är IKEA så det är inte hur dyrt som helst att ändra. Dessutom skulle man vilja fräscha upp färgen på väggarna och lite sånt. Men på det stora hela en potentiellt jättemysig lägenhet.

Nästa objekt var bara runt hörnet. Vid det här laget fick vi skippa den tredje vi skulle sett på (eftersom det kom in den fjärde på SMS’visningen), för vi hann helt enkelt inte ner till det området.

Den här lägenheten var några kvadrat större, ännu nyare och fräschare gjord och snyggare och bättre kök.

Stenbänk, sjukt mycket förvaringsplats, även här en balkong ut från köket (fast mindre än den förra), bra med sittplats i köket. Men i mitt tycke oproportionerligt stort sovrum i förhållande till vardagsrummet (dom ligger i fil), och med den höga takhöjden kändes vardagsrummet lite som en låda; liten bottenyta och högt i tak. Jättefint och stort badrum, helt okej rum till barnen (varsitt) men en massa dödyta i hall/gång. Och dyr. Och dyrare kommer den bli – så pass att den inte kommer vara värd det, i mitt tycke.

Men där är vi olika; O är mer för den sista än jag är. Jag tyckte bara inte den var så trivsam (och tro mig, det är inte beroende på inredningen; alla är inredda med den där grå-vit-beige stilen som gör att allt ser sådär urtrist, blekt, stylish och opersonligt ut).

Tog en fika på Linnégatan och pratade igenom lite, hejade på några andra som också varit på visning på samma lägenhet och hade debriefing på samma fik som vi, och så drog vi hem. Tog turen om lägenheten vi missat och insåg att där vill vi aldrig bo ändå så det var inte så mycket vi missade.

En bra men frustrerande dag, och nästa helg går det inte att gå på visningar för då är vi på CYPERN!!!! YAAAYYY!!!