Om det var mörkt och kallt när vi landade igår kväll så var det ljust och varmt när vi vaknade i morse. När vi väl kvicknade till vid halv nio var mamma och Totis uppe för länge sen och solen stod högt på himlen.

Således blev det frukost ute på altanen (något jag inte riktigt vågat hoppas på måste jag medge – härligt att ha fel ibland!), och efter frukosten var det dags för pomeloplockning på det lokala trädet. Lokalt i den bemärkelsen att det står rätt på uteplatsen – närodlat så det räcker 🙂

Frukterna blev dagens efterrätt lite senare på kvällen och fick betyget ”lite bittrare men mycket smakrikare än dom vi äter hemma” och det tycker jag stämmer rätt bra. Helt klart var det iallafall häftigt att få plocka dom så nära.

Jag vet inte hur många gånger idag som Hannes sagt ”det är så många plantor här på Cypern” och alla ooohhs och aaahhs över fruktträd (mandelträd i blom, pomeranser, citroner, karober och säkert nåt mer), och det var otroligt kul att gå ner till havet med dem på förmiddagen.

Dom var förvarnade om att vattnet inte kommer att vara på sitt varmaste, men det verkade inte spela någon roll. Solen var skön och man kan ju iallafall leka lite med vågorna. Först med kläder på men sen kom tråkiga mamman (=jag alltså) och erbjöd badoutfit i utbyte mot kläder, eftersom man ser ju vartåt det bär lixom…

Enligt utsago sa termometern 17 grader i vattnet men ”det kändes mer som 16!”. That does it – då gör det inget att jag glömde badkläderna hemma, då behövs ingen extratur till Agia Napa för min skull iallafall…

Och det var fler som var tuffa; och två bad blev det dessutom – långa bad också. Men så var dom ju som hysteriskt skakande glasspinnar när dom kom upp också.

Härligt att få sol på sig efter en lång kall vinter i snöns mörker. Eller ja, snö har det väl inte varit så mycket av direkt men ändå…