Jag är en mycket övertygad ateist som vilar trygg i min uppfattning att vi inte behöver religion till någonting över huvud taget. Själva historien som skrivs i Bibeln eller Koranen ids jag inte ens kommentera, och människor som gör goda saker i guds namn har godheten i sig och kan förhoppningsvis hitta drivkraften till de goda sakerna de gör inom sig själva istället för att hänga upp det på en fantasi.

Jag önskar att jag var bra på att argumentera om religion, men det är jag inte. Att jag tycker all religion är båg och att alla som sitter i ledande positioner i religiösa sammanhang skor sig på människors godtrogenhet och beroendeställning, är inget som kommer ändras oavsett vem jag diskuterar med. Och därför är jag inte så intresserad av att diskutera det. Men om man inte kan prata om det kan man inte försöka få andra att tänka till (jag är så naiv att jag tror att alla som är religiösa är det för att dom bara inte tänkt efter ordentligt), och oavsett sammanhang bör man kunna argumentera för sin sak. Det är bra träning.

Så jag läser lite böcker skrivna av folk som är kloka (utifrån vad jag kan bedöma, så det kanske bör tas med en nypa salt?), folk som tänkt igenom det här många gånger och som är oändligt mycket mer klartänkta, strukturerade och pålästa än jag själv.

Och som har argumenten.

Christopher Hitchens’ ”God is not great – How religion poisons everything” är en sann glädje att läsa; begripligt språk, bra resonemang (=lätt att följa), full av mörk humor och en strukturerad genomgång av varför gud förstör allt. Den kom ut 2007 men är lika aktuell idag. Jag har läst den flera gånger, både som ebok och som ljudbok men jag överväger att köpa den som översatt pappersbok så man inte missar något pga språk. Alltid hittar man något nytt.

Richard Dawkins ”The God delusion” är också bra. Han är lite mer självgod än Hitchens, men om man kan svälja det så är den en bra genomgång av bla varför inte moralen kommer från religionen (vilket många verkar tro).

Båda dom här två är kioskvältare som legat på topplistor i hela världen länge länge. Och det är troligt att folk faktiskt läst de, för de är läsbara.

Jag tänkte att jag skulle utmana mig själv lite och gå vidare till Sam Harris, också en mycket tung person i arbetet mot ett mer upplyst samhälle, och hans kioskvältare ”The End of Faith”. Ljudbok. Hinner inte sitta ner och läsa böcker. Eller, hinner gör jag väl, men har inte ro i kroppen.

Och nu har jag lyssnat igenom hela och måste väl konstatera att den var lite över mitt huvud. Iallafall som uppläst på engelska, kanske hade det varit det annorlunda om det varit på svenska. Men det var tungt material alltså….(tycker jag) Ganska långa resonemang innan man kommer fram till kärnan i ett argument, långa kringvägar med banor som fort blir tankevurpor.

Boken har tydligen legat på The New York Times bestsellerlista i 33 veckor. Jag vet inte vilka försäljningssiffror det innebär men förmodligen rätt höga, och jag har svårt att tro att merparten av de som läst den verkligen tillgodogjort sig den.

Iallafall kunde inte jag det – jag är väl inte så smart och tänkande som jag önskar att jag vore. Men jag härdade ut.

Och nu får jag luta mig tillbaka och lyssna på Asimovs ”Foundation”, en bokserie jag läst för många år sedan, Science Fiction men inte så utspejsat och konstigt, utan mer baserat i en fiktiv vetenskap – Psykohistoria, som är intressant.

Jag har uppfyllt min faktakvot tillsvidare och nu kan jag vältra mig i SF ett tag – Yayy!!