Inte så mycket att säga egentligen; fortsättningen på gympaoverallen/mysdressen som påbörjades i förra veckan med en koboltblå hoodie fick idag sitt avslut med ett par byxor. Klippte och sydde allt utom muddar i måndags, men sen har den hängt på en stol i väntan på avslut. Som skedde idag.

Mönster från Ottobre, men jag har modifierat det väldigt och egentligen bara använt skärningen i grenen, så det kan nog knappast räknas som ett mönster jag följt.

Och man kan ju undra om det är värt besväret att sy mjukisar när det finns att köpa? Svaret är ja, för en snabb titt på midjemåttet i förhållande till längden på benen ger att den kombinationen är svår att hitta – vuxenlängd men barnmidja… Så då är det enklare att sy. Den tiden som lagts på klipp och sömnad är lätt kortare än antalet timmar i butik. Och med färre människor omkring en dessutom, ett absolut plus så här i coronatider…