Mer träning

Efter att i åtta veckor enbart ha tränat Body Balance,

enligt SATS en blandning av Pilates Tai Chi och Yoga, var det dags att ta steget vidare och prova på en annan typ av timme. Som en person totalt utan förmåga att koordinera sina kroppsrörelse snabbare än modell Snigel, är alla typer av dans, step och liknande HELT uteslutet. Jag blir både svettig och utmattad av det men inte av träningen i sig, utan av att försöka hålla takten, använda rätt fot framför den andra, gå i kryss framåt och bakåt samtidigt som armarna vevas i en cirkulär rörelse över huvudet – nej fram och tillbaka framför kroppen var det visst just nu- eller nyss, för nu är det något annat ja….

Så det blev Shape. Med en stilig fransman som ledare. Han hade just haft ett Zumbapass före men det verkade inte bekomma honom nämnvärt. Shape är en sorts styrketräning med enkla verktyg (stång, gummiband och en liten hal matta). Perfekt att göra i sin egen takt, dvs göra 4 rörelser när alla andra gör 8 och lite andra tricks för att hålla det på en nivå som passar mig. Bra ledare, ambitiös men inte sådär jobbigt flåshurtig.

Har redan bokat in mig på samma pass nästa vecka. Bäst att göra det nu innan träningsvärken sätter in så jag inte kan röra musklerna. Tur att jag fuskade, annars hade det blivit mycket värre.

Den där lättjan

TV-apparaterna är på uppe i taket och visar TV Norge, NRK1, CNN och 1-2 andra kanaler. Utbudet på förmiddags-TV är ganska likt; How I met your Mother, The War at Home, Friends mm på TV Norge, CNN har nyheter förstås – gärna samma nyhet om och om igen som dom m a n g l a r   ut tills det inte GÅR att få mer information ur den där lilla notisen, NRK har naturprogram och från kl 10 (?) direktsändning från Stortinget.

Tre gånger i veckan går jag till SATS. De flesta gånger befinner jag mig på löpbandet i en dryg halvtimme. Löpbandet ovanför vilket de här TV-skärmarna visas. Hörlursuttag och kanalväljare finns i löpbandet, mycket praktiskt.

Jag är inte en person som håller mig särskilt uppdaterad på det politiska läget, varken i Sverige, Norge eller världen. Det ska vara ganska stora nyheter om det ska nå mig, tex att det är nyval eller att SD hade 16% av rösterna i Sverige så sent som igår. Eller att det är ett gisslandrama på ett café i Sydney (tack CNN, jag tror jag hört ALLT om det där dramat nu, eller iallafall det lilla som gick att få ut från den stackars reportern som var 1 km från Martin Place i går morse).

Men NRK. Sändningarna från Stortinget. Här har jag VÄRLDENS chans att få uppdateringar i rikspolitiken matat i mig medan jag motionerar, jag behöver inte göra NÅGONTING annat än att välja NRK på min lilla dosa. Om jag gör det varje gång jag är på SATS har jag ungefär en och en halv timme uppdatering av det politiska läget i Norge i veckan, och det är en ganska stor ökning mot dagens intag om man så säger.

Men gör jag det? Nej. Istället ser jag på The War at Home följt av ett program där en kvinna hjälper miljonärer att hitta kärleken.

image
Hmmm vad ska jag välja. Siv o Erna som försöker förbättra världen, eller den där damen med den förfärliga rösten som driver matchmaking för miljonärer?

Hallå???!!! Vad f-n gick fel här?! Jag är en vuxen människa och det är meningen att jag ska tycka politik är om inte intressant, så iallafall viktigt not att sätta mig in i – och i vart fall när det matas i mig helt utan att jag behöver göra något. Bara välja rätt kanal. Men jag är rädd att jag inte är den enda som gör så här. Väljer den lätta vägen alltså. Inte undra på att världen ser ut som den gör…

Min kropp är mitt tempel. Och ungefär lika rörligt.

Kampen med pilates går vidare. Pilates är rörlighet – dvs att kunna dra ut kroppen i alla möjliga konstiga och normala vinklar och ha kontroll på det. För att ha kontroll behöver man muskler, och för att kunna böja behöver man…vara böjlig.

Jag är inget av det; stel som en pinne i de flesta delar av kroppen gör att jag inte klarar de mest fundamentala övningar, och den totala avsaknaden av central muskulatur (mage, rygg, sidor) gör att jag inte heller kan kompensera. Fattar faktiskt inte ens hur jag lyckas hålla min kropp upprätt om dagen. På passet idag fick jag lärarens uppmärksamhet när hon skulle hjälpa mig och visa hur man kom upp ordentligt med skulderbladen, men då det blev ett – Jaha du är så stel så du kan inte? Varpå jag givetvis svarade att Nä det är därför jag är här, till allas förtjusning. Jag bjuder på det, det var i en lättsam och positiv ton, och vad ska jag göra – jag ÄR så stel, lika bra att ta det för vad det är.

Men styrketräning tror jag måste bli ett komplement alltså. Kommer inte undan den…Den här sjukskrivningen kanske kan bli det bästa som hänt på länge för min fysik, vem vet?!

Stödmedlem på SATS

2013-01-31 22.38.35

Så här ser min SATS-statistik ut när man går in i appen. En snabb vända med miniräknaren (MyScript Calculator, rekommenderas varmt) ger att under de tre senaste månaderna har varje besök jag gjort på SATS kostat ca 435:- I år är vi uppe i 580:- per besök.

Men nu har jag anmält mig till Sentrumsløpet, så då blir det väl ändring på den saken. Får man hoppas.

Återkommer med mer info efterhand, men igår mjukstartade jag min träning inför loppet med fyra kilometer på löpbandet. Tråkigt som gnu, men springa ute på de isiga gatorna är inget alternativ den närmaste tiden.

Jag kryper till korset

I höstas gjorde jag ett försök att sanera min ekonomi, så som jag gissar att de flesta gör emellanåt. En stor post där var mitt SATS-kort som jag använt flitigt under vinterhalvåret men inte lika flitigt under sommarhalvåret. Efter att jag sprang Sentrumsløpet som en stor personlig triumf tappade jag gnistan. Och kortet gick och gick tills jag sa upp det i oktober.

Tanken var inte att sluta motionera, utan det var att göra det gratis i gymmet på jobbet istället. Springa är ju fint ute men styrka gör sig bättre i ett gym, iallafall för mig.

Lång historia kort, så blev det inte av att träna på jobbet och jag kan inte förklara varför. En gång i veckan är det yoga och det var jag på en gång och sen inte mer. Men nu saknar jag det allt för mycket och måste nog inse att jag helt enkelt får stå ut med kostnaden för om jag inte gör det så blir det inget motionerande. Jag kanske får gilla läget att kortet på SATS gör att jag motionerar, vilket jag tydligen inte gör om det är gratis. Patetiskt men så verkar det vara.

Gick för att fixa kort igår, men då hade dom datorhaveri så vi skulle ordna det när jag kom idag på morgonen för att träna. Samma tjej i receptionen, glad och pigg som dom alltid är (hon började jobba klockan fem i morse…) men inget datasystem. Så jag fick träna gratis! Tack för det, det tycker jag är god kundbehandling.

En del har hänt på Sjølyst sen jag var där för ett halvår sedan, bland annat den här maskinen:

Only in Norway? Ingen aning, men den är nog inget för mig iallafall. Eller jo förresten, den där har ju inga nerförsbackar som man ramlar i…

Av mina 24 timmar vill jag använda några stycken tre gånger i veckan till att träna.