Skåla opp 2012

I vintras kom det upp ett anslag på intranätet på jobbet; dags för Skåla Opp, påmelding nå! Från kolleger hade jag hört om förra årets tur som genomfördes av bla ett gäng från kontoret på Oslo, och att det var en fin tur och att vi skulle göra en grej av det och gå ett stort gäng från min avdelning. ”1848 m rakt upp” men man behövde ju inte delta i tävlingsgruppen, utan kunde ha en hyggelig och fin tur  tillsammans. Ta det lugnt, stanna längs vägen och fika och då kanske det tar 4 timmar.

Så jag anmälde mig, och i helgen var det dags! Jag såg fram emot att få åka till Stryn och se en ny del av det här underbara landet. Jag och E hade bestämt att vi inte skulle åka E6, utan ta parallellvägen genom Valdres – Jippi!

Tvärs över sydnorge.

Vi kom upp efter en underbart fin bilresa (hade velat stanna 15 gånger minst och bara pausa och fotografera, ta en kopp kaffe och njuta) och inkvarterade oss i stugorna tillsammans med en ca 50 andra Multiconsultanställda.

Till vandringen och tävlingen på lördagen var det ca 1600 personer anmälda. Lång historia kort var det en mardröm för mig. En mardröm som varade 12 km och upp och ner 1350 höjdmeter. Det var helt rätt att det var en fantastiskt vacker tur, men jag var helt klart inte i form för att ta den – iallafall inte i den hastighet jag försökte.

Startområdet var helt nere vid älven, ca 20 möh.

Skåla är den topp som sticker upp lite bakom den närmaste som ser högst ut. Men den närmaste heter Vesleskåla; ”Lilleskåla”…
Här har vi kommit ca 300 höjdmeter. Redan trötta och rödbrusiga 🙂
Bilden tagen av Anne Bjørgård Jenssen

Vid en ca 800 höjdmeter och 3 timmar senare (tror jag) började tävlingsklassen komma och det blev toktrångt på stigen, så då stannade vi och åt lunch…

…medan tävlingsklassen började komma uppför. Det här är Ahmet Arslan från Ankara. Han SPRINGER 1850 höjdmeter på 1 timme och 7 minuter. Det var rekord; den förra tiden var 1:20. Snabbaste kvinnan sprang på 1:22

Jag mötte Ahmet en stund senare när jag började ge upp hoppet om att komma till toppen. Då släntrade han glatt småspringande neråt och log uppmuntrande mot mig. Kändes lite bättre en stund men inte särskilt länge.

Bara följ den långa raden av folk – ingen risk att man går vilse här. Och man får god insikt i att det inte är någon raksträcka att vänta i den närmaste halvtimmen iallafall.

Tävlingsklassen susar vidare medan jag sitter och beundrar utsikten.

Efter en stund är det slut på gräset och stenen börjar. Det har länge varit som trappor i marken, men härifrån och upp är det garanterat stentrappor. Vid det här laget hade jag så mycket mjölksyra i benen och mina vandringskompisar hade jag skickat iväg för länge sen, och jag började ge upp.

När jag såg den här skylten frågade jag en man på väg ner hur lång tid det var kvar att gå upp.

Tja 45 min – en timme, sa han och skuttade vidare nedåt som en get. Dvs minst 2 timmar för mig alltså, i mitt dåvarande skick. Sen ska man ner också den där steniga vägen, så jag bestämde mig för att vända innan jag kommit till toppen.

Tråkigt först, men jag var snabbt klar över att det var det klokaste jag gjort den dagen.

Vägen ner är som bekant lika lång som vägen upp, och minst lika jobbig när det är brant nerförsbacke, alternativt trappor med rätt stora steg. Jag var rejält illamående och kände mig allmänt klen och var tvungen att stanna långa stunder ganska ofta, så det tog sin tid.

När jag kom ner i vegetationen och under trädgränsen var jag ganska dålig tyckte jag själv och kunde inte riktigt förstå varför. Trött var jag också; sömnig, inte bara sliten, och jag la mig ner på gräset på ett ställe och somnade en liten stund. Hela tiden fortsatte den oändliga strömmen av folk att flyta förbi, alla med varsin medalj från toppen.

Efter en stund tänkte jag att nu tar jag de sista 300 höjdmetrarna, kom igen! Då kom en kille upp från Röda Korsets läger en liten bit nedanför och undrade hur jag mådde.  Någon hade sagt till dom att jag låg och sov i slänten, och det var tydligen inte ett helt vanligt beteende hos vandrare på Skåla Opp så han gick upp och kollade. Sen satt jag en liten stund hos dom i deras läger, fick lite samarin för dom trodde jag hade salt-och mineralbrist, lite jordnötter och choklad och så undrade dom om det hade blivit bättre. Det hade det inte, men det var ju bara att gå ner ändå. En jobbig brant till (RK-killen bar min ryggsäck) och sen var det skogsbilväg där RK hade en gammal pick-up truck som körde upp och ner vid behov. Jag och dom andra två som åkte med mig (jag fick sitta i kupén och dom på flaket, så jag antar att jag var i sämst skick) var tydligen fjärde rundan för dagen. Inte särskilt mycket, med tanke på att det är 1600 deltagare!

Den sista biten var egentligen inte så lång, ca 10 min att gå i normal takt, men väldigt skönt att få åka ändå.

Sen ner till parkeringen och tillbaka till Stryn Camping och in och sova i 2 timmar. Ingen festmiddag för mig; det blev en halv pizza i Stryn centrum (klarade inte att äta mer) och sen hem och sova igen, helt slut.

Jag ångrar ingenting; inte att jag deltog och inte att jag avbröt. Så här såg det ut för dom som nådde toppen (bilderna är från Anne Bjørberg Jenssen, som tog sig ända upp):

…och där fick man sin medalj, och sen var det bara att vända ner. Dimma tyvärr för de som kom upp efter kl 12.

Så på så sätt tycker jag kanske inte att jag missade så mycket. Men visst hade det varit kul att komma hela vägen.

Mitt bestående minne av den här turen ska inte vara hur jobbigt det var, utan det ska vara det här:

Och för den som undrar hur man klarar att komma upp på toppen av Skåla på en dryg timme så är det ju faktiskt inte så svårt. Bara att springa så här (filmat när han susade förbi mig, helt oberörd):

3 reaktioner till “Skåla opp 2012

    1. Det fanns ingen som tur var. Däremot en längre ner som jag var rätt nära. Men vid det laget var jag så matt och slö så jag orkade inte engagera mig, trots att jag visste att den var nära. Då fattar du hur trött jag var?! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.