God jul

image
Det är en vanlig dag i kidsens värld - det som är viktigt är att spela spel. Om man gör det på julafton har man tomteluva på sig så är mamma nöjd. Eller nåt.

Barnen frågar ”när ska vi dela ut julklappar” och vi vuxna säger ”strax, vi ska bara….” se färdigt Kan du Vissla Johanna eller Kalle Ankas jul eller något annat som är heligt för oss. För oss vuxna. Inte för barnen. Det går ju så mycket långsammare och är så mindre fartfyllt än Ninjago eller Lego Chima, men vi vuxna insisterar på att Kalle Ankas jul är sevärt. Och det rycker med barnen som också tycker det är kul, fast lite mer på freakshow-vis.

Det är väl så det ska vara? Och så kommer Tomten. Vår minstemann, nu fem år, trodde så sent som häromdagen på jultomten och var övertygad om att han (hen?) skulle komma på julafton. Idag på själva Dagen var det inget snack om Tomten, och ärligt talat är det inte mig emot.

Vi anskaffar presenter (köper, tillverkar, ärver osv) som vi ger till varandra vid en bestämd tidpunkt varje år. Vi bestämmer att vi ska ses just de dagarna och umgås just DÅ och knappt annars (när man bor långt ifrån varandra). Vi kallar det JUL och det är något heligt, religiöst eller ej. Vi ska äta viss mat och dricka viss dryck (tjoho en anledning att dricka mumma!!!) och det finns en förväntan på att det ska vara så…bra.

Och det är det väl också, det gäller bara att göra det till något som passar en själv och ens gäster (alla gillar inte grisfötter och sylta, det är okej att inte ha det på julbordet), men får man till det så blir det bra. Men jag pallar inte FÖRVÄNTNINGARNA.

Men varför kan vi inte bestämma att ses en VANLIG helg med god mat och trevligt sällskap? Varför kallar vi det JUL och det är så viktigt?

Missförstå mig inte, jag har haft en jättetrevlig dag och kväll med nära och kära, julklappar, god mat och en avslappnad, trevlig stämning. Men mina förväntningar på att det ska bli just så trevligt är så höga att det är som gjort för att grusas. Klarar inte av förväntningarna. Prestationsångest.

Kan man bli sjukskriven för julångest? Retroaktivt? Trots att det var ganska (till och med mycket) trevligt? 

2 reaktioner till “God jul

  1. Kalle Anka är mysigt, fyraåriga brorsdottern satt med hela tiden men blev riktigt fascinerad först när Frost kom. Jag tror att en del av det heliga med julen är att man vet att det är många som gör och äter nästan samma saker på samma dag, precis som midsommar och nyår (påsk har väl inte lika starka traditioner?), man är en del av en större helhet (gäller väl kanske även mellandagsrean men den får vänta för min del). Julstress och -prestationsångest sorterar väl in under allmänna stressymptom?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.