Ja då har jag sagt det högt. Jag har för mycket tyg. Självklart har jag inte just det tyg jag behöver för stunden, så det finns alltid anledning att köpa mer tyger istället för att förbruka de man har, men faktum är att det börjar bli rätt fullt i alla skrymslen och vrår. Jag har Claes Ohlson-backar högt och lågt med olika tyger sorterade (någorlunda) ordentligt, men i och med flytten till en mycket mindre lägenhet så får jag nog inse att det är lite i mesta laget. Inte för att det gör något att halva min garderobsvolym går till tyglager, men ändå.

Så jag har börjat rensa. Jag har så många fina tyger som bara ligger och väntar, många av dom är öronmärkta vissa mönster till och med. Först ut är ett svart tunt ulltyg med vita sydda blommor på. Det hade jag inte så mycket av, så det blev ett linne.

För att bara vara något som skulle bli gjort för att bli av med lite tyg så är det ganska genomarbetat; svart foder på insidan för att det ska följa lite smidigare, och så blev det ganska mycket handsömnad för att få till fodret snyggt vid dragkedjan. Dold dragkedja såklart.

Mönstret från Ottobre, tyget minns jag inte var jag köpt det – vilket är ganska ovanligt, jag kommer ihåg var i stort sett alla mina tyger kommer ifrån. Jag tror att det här är från den enorma Osgood Textiles i Massachusetts när vi var där 2009, men jag är inte helt säker.

Syprojekt 313 är klart. Och 314 är påbörjat, bara så det är sagt.