För ett tag sen köpte vi ett spel som heter ”Svenska blommor” eller något liknande. Ett kortspel ungefär som Löjliga Familjen fast med blommor och deras familjer. Och nu när jag och Hannes var själva hemma fick vi lust att provspela det.

Det gör sig sådär halvbra på två personer, men vi lät oss inte nedslås.

-”Har du några ur familjen Korgblommiga växter?”

-”Nej, har du några ur familjen Orkidéväxter?”

Och så håller man på. Vissa familjer är bara en, några är två, medan andra är 7-8 stycken.

Så samlar man på familjer och lägger ner i hög hos sig själv när man antingen fått alla i en familj, eller om familjen är fler än 5 stycken så får man lägga ner när man har 5 i den familjen.

Bilderna är ur den klassiska blomboken som ”alltid” har funnits (tror det stod i kartongen att den kom ut på 1950-talet) och är så himla fina.

Och självklart lär man sig något. Framför allt är varje kort en aha-upplevelse ”jasså är det DEN som är kabbeleka”, eller ”DET ogräset, heter det gulmåra”, och alla som är i familj med varandra där man ser att dom ju dessutom liknar varandra.

Nu har vi spelat det massor av gånger, och det är faktiskt ett riktigt kul spel (även om det inte är ett kulspel), som varmt rekommenderas av stor och liten.