Tiden

Jag skulle skriva ett blogginlägg om tiden men jag hann inte.

Låter det som en halvbra inledning på ett standup-nummer? Det skulle det kunna ha varit, men det var tyvärr dagens sanning.

A frågade mig igår ”varför går helgen så fort?”. Han är elva år och har redan insett att tiden går för fort på helgerna. Det är så mycket man vill hinna med och ibland mycket man inte vill men borde hinna med.

Jag hade laddat inför helgen, det var massor av saker jag skulle göra. Ett axplock:

  • Hjälpa min bästa vän flytta till ett ställe dit varken jag eller hon egentligen vill att hon ska flytta till, men ändå. Hon är lycklig nu och jag är inte bitter (nejdå)
  • Ha kortafton (=återträff) med Chalmersspexet Sköna Helena från 1998, dvs äta lunch, se på föreställning och gå på kalas med folket från 1998
  • Läsa bästa boken just nu och försöka lära mig något av den som kanske hjälper mig att slippa få fler cancerformer och kanske undvika en del andra välfärdssjukdomar
  • Börja ett nytt syprojekt; har köpt en rosalila tjock jersey på tyg.se som jag tänkt göra en tunika eller klänning av med något snyggt broderi på överdelen och syprojektet ska börja med att jag bläddrar igenom mina hundratals broderifiler på datorn och funderar vad som kan passa
  • Läsa guideböcker – vi åker till Costa Rica om inte allt för länge och alla resor blir (enligt min mening) bättre om man har lite hum om stället man ska till. Vi vuxna har ju varit där förut men då utan barn (those were the days), så det blir kanske en lite annan resa nu med nya perspektiv
  • Ut och cacha på något nytt spännande ställe i någon skog runtom stan där jag inte varit förut
  • Skriva utkast till texter som i det långa loppet kan bli något som är kul att läsa
  • Ja och så det tråkiga – jobba. Det är inte ofta jag behöver jobba på kvällar och helger, men ibland händer det att jag måste ta i lite, och nu är en sån period
  • Planera för mitt handledarskap på jobbet (jo det är något kul som jag vill göra)

Om allt det där ska hinnas med måste man vara oerhört fokuserad. En snabb överblick ger att de två första punkterna är hela lördagen, och då återstår allt det andra på söndagen.

Och som väntat var det en bråkdel som hanns med – cachetur i Slottsskogen (en kompromiss, inte direkt ett nytt spännande ställe men trevligt ändå i kombo med A och Pokémon Go) och så blev det jobb. Tragiskt men sant.

Jag fattar inte hur man ska hinna med det man vill i kombination med det man måste. Fy vad jag skulle vilja ha försörjningen säkrad så jag slipper jobba på ett vanligt jobb och kan tjäna pengar på att vara kreativ istället. Men att jobba kräver så mycket tid och energi att man (=jag) inte hinner samla upp idéer som kommer farande i huvudet för det är alltid något annat som kommer emellan.

30 timmar per dygn plz?

Nobelpriset

Sitter på mitt hotellrum och ser på TV (enda gången jag tar chansen att se på TV) och får med mig att vinnarna av nobelpriset i medicin har utsetts, och det är väl första gången jag hajar till över det. 

Dom får det för upptäckten av immunterapi – att kroppens egna system kan användas för att utrota cancerceller. Och jag blir så glad så jag nästan sitter och snyftar lite här på kvällskvisten. Tänk om det nu kunde komma en metod där man kan vända kroppens eget immunförsvar mot cancerceller på bred front. 

Forskning är fantastiskt!