Well connected

Vi har en vän som jobbar på Operan i Göteborg, och ibland har man tur och får fatt i biljetter från henne. Idag hörde hon av sig vid lunchtid och sa att hon inte skulle hinna se konserten i kväll som hon hade tänkt och undrade om vi ville gå istället.

Absolut! Numera har vi ju en barnvakt i stan (Arvid, brorsonen som är nybliven chalmerist) och han ställde upp.

Det var konsert alltså, inte operaföreställning, och det var två verk som gavs; Klockorna av Rachmaninoff, och Carmina Burana av Carl Orff. Det senare har vi själva gjort med Göteborgs Symfoniska Kör anno dazumal så det var ju lite kul att återknyta kontakten med det.

Klockorna har jag aldrig hört förut. Det skulle enligt programmet vara en typ resa genom livet i klockornas tecken (klockor som bjällror alltså, inte tidmätare), vilket är en ganska spännande idé. Kanske begränsades idén något av att det var en text skriven av Edgar Allan Poe, men jag tycker ändå att det var ett ganska medelmåttigt verk. Lite fantasilöst. Med en symfoniorkesters alla möjliga klockljud – från det lilla plingande klockspelet till bells och tamtam hade man kunnat illustrera livet genom klockors klang på ett mycket bättre sätt. Önskar att jag var komponist, för jag fick en del idéer där idag alltså!

 Carmina Burana var ju såklart mäktigt. Fullt spett med barnkör och solister som faktiskt agerade lite på texten också. Det är ju en ganska fylla-och-sex-orienterad text skriven på 1200-talet (där textförfattaren bland annat skriver att hen vill ha drottningen av England liggandes vid sin sida minsann…), och den vinner helt klart på att det textades i taket så man kunde hänga med på vad dom sjöng. Ett klart plus att dom gör så nu för tiden.

En hel del skratt och fnissningar i publiken och såklart stående ovationer efteråt. Är det någonsin en föreställning utan stående ovationer? Av alla gånger jag stått på Konserthusets scen (och det är ganska många) har det aldrig varit en konsert där publiken suttit ned och applåderat på slutet. Men jaja, det är väl bra att folk är nöjda?

Själv såg jag några kändisar i orkestern; Øyvor Volle, primarie i Vertavokvartetten är konsertmästare tillsammans med David Bergström som var med som solist när vi producerade Hagaserien i Hagakyrkan 2004-2005, och Bernt Wilhelmsson som jag gjorde Hagaserien med spelade celesta ikväll. Roligt!

 

Äckliga kryp

Foto: 1177.se

Det var dags igen för löss. Hela hösten har det varit skyltar i skolan som varnar och säger att det är massor av löss på skolan, men vi har haft tur och klarat oss. Jag har varje dag satt upp håret på Hannes för att undvika att det fladdrar runt en massa eftersom det gör det lättare för dom att spridas, men i torsdags och fredags hann jag inte det för jag var tvungen att sticka tidigt på morgonen.

Jag vet såklart inte om det var någon av dom dagarna han fick lössen, men man kanske kan tro det iallafall med tanke på att det inte var några ägg i håret. Dom kommer visst när lössen blivit könsmogna (nähä?) och det tar några dagar. Ganska många faktiskt, så om man har lite flax kan man hoppas att lössen som kommer över i ens hår är ungdomar (nymfer, jo tjena), och då kan det dröja mer än två veckor innan dom har tillräckligt med hår på bröstet för att kunna föröka sig.

Vi hade flax. Bara några löss i Hannes hår, inga ägg, och inga löss alls hos oss andra. Men en vända med lusspray (det är det nya nu, glöm Tenutex) som gjorde håret helt oljigt, och kamning på det. Lakansbyte naturligtvis. Hurra vad det är kul med löss!

Det visade sig att det där oljeeländet inte var så lätt att få ur håret; det krävdes ansenliga mängder schampo och en 3-4 tvättvändor i håret. Något som stod klart när vi på kvällen undrade varför Adams hår såg så flottigt ut – vilket normalt inte är ett problem eftersom vi vet att det var rent egentligen. Men just imorgon ska han vara statist på en filminspelning, och har fått klara instruktioner om att ha nytvättat fluffigt hår a la Ted Gärdestad (den utspelar sig på 70-talet…).

Vi ska vara på inspelningen 7:20 imorgon bitti, så det är nog en glad speleman som kvittrar in i duschen vid sextiden kan jag tro 😀