Dag 9, Sustainable Farmer for a Day

Ja det här var min utsikt kl 7 i morse, hur var din?!

Vi var uppe norr om Santa Elena idag för att vara lantbrukare för en dag. Jag satt häromdagen och surfade på Airbnb för att se vad man kunde göra i området och hittade ”Be a sustainable farmer for a day”, frågade alla om dom inte tyckte det skulle vara kul (-”VISST hade det varit roligt??!!!!”) och ingen vågade säga emot. Tur för dom, för det var toppen!

Frukost kl 07 på Finca Paradiso; Pinto (bönor och ris), ägg för de som ville ha det, ost gjord på gården, bröd och kaffe. Känt koncept. Sen ner och mocka skit i gris/kalv/vaktel/kyckling-huset, under överinseende från dottern i huset, Carolina.

Adam fick en ny kompis i grisen som var där; en stor, svart en som hette Jefe, ”Boss”, och som Oskar inte kunde se ögonen på trots tre olika besök då han undersökte det rynkiga grisansiktet noga noga. Ska väl erkänna att jag inte såg själva ögonen jag heller, men ögonfransarna var ändå rätt tydliga och jag tror det finns anledning att anta att ögonen var strax därunder.

Med mätta djur i rena boningar var det dags att utfordra de 200 (!) Tilapia-fiskarna som dom hade i en damm som var obetydligt större än ett badkar. Säger inget mer om det.

Fler leaf-cutting ants också, värsta motorvägen längs kanten på badkaret.

Skillnaden mellan dom igår och dom idag var att dom idag var lite mer arbetsvilliga och de flesta bar blad eller annat dom hittat längs vägen. Några få var projektledare som bara gick fram och tillbaka, men inte alls lika många som igår.

Vi rensade ogräs i växthuset (nate/våtarv finns här i Costa Rica också), fick fnissa åt de andra gästerna som kom som var Costa Ricaner från San José och väl aldrig sett en växande grönsak i hela sitt liv (”Å är det koriander? Titta så här växer gurkor!! Fantastiskt!!”), SÅ skönt att för en kort stund känna sig smart och erfaren….

Sen planterade vi en ny häck av blommor som kolibrier gillar. Begreppet ”Plantera” skiljer sig något från det man är van vid i Skandinavien och består mer i att sticka ner en pinne från en buske i ett hål i marken och så kommer den ta sig och om ett halvår är det en tät häck där.

Ganska långt ifrån den skandinaviska cykeln så, vattna, gallra, försöka få dom att överleva, misslyckas, plantera om, hoppas på en bra sommar och så vidare till fullbordat misslyckande.

Anyway, så småningom var det lunch, och den fick vi hjälpa till att laga själva. Barnen bakade fikabröd och vi vuxna beredde grönsaker som husmor sen tillagade på vedspisen.

Jag fick på min lott en särdeles intressant grönsak som såg ut som en svårt förvuxen avokado utanpå och som man tog bort skalet på. Då blev det ett slemmigt hölje runt den som satte sig fast på händerna och gick banne mig inte att få bort, så nu så här 8 timmar senare har jag fortfarande en hinna av något stelt på mina händer. Men det gick alldeles utmärkt att äta grönsaken i fråga. Vad den nu hette.

 

Dagens lunch; Bönor (of course), ris (of course), kyckling-och potatisgryta (inte särskilt vego I know men jag väljer mina strider) och så den där grönsaken som jag fintärnade och hon gjorde en god gryta av.

Nyttigt och gott, och allt var odlat och uppfött på gården. Well, inte riset gissar jag, men allt det andra.

Att dricka till: Jättegod och läskande dryck som bestod av vatten, citron och ungefär en näve socker per kanna. Kanske inte det nyttigaste precis, men ungarna älskar det (nähä?!) och det är väldigt gott även för vuxna.

Dagens katastrof: Inget kaffe på maten – kaffelandet Costa Rica??!! Jag tror jag är kränkt.

Nä ut i buskarna igen och gå på tur i skogen, sen mjölka kor, fika och så hem till vårt hostel igen.

En väldigt trevlig dag som jag absolut kan rekommendera till andra som har vägarna förbi Santa Elena!