Det var dags för nästa del i trädgårdens femtonspel. Föregående episod var när kompostlådor flyttades och keramik åkte till tippen, remember? Det lilla märkliga skjulet står där det står än så länge, men watch me, det ska SÅ bort. Men idag höll vi på så här:

Full vagn åt ena hållet, tom åt andra, fram och tillbaka, fram och tillbaka – vad är det som står på?

Jo, eftersom takpannor som inte sitter fast på ett tak måste motioneras ungefär vart femtonde år, annars dör dom av uttråkning, så var det dags för oss nu att flytta dom från ena sidan av trädgården till den andra. När vi köpte huset anno dazumal låg dom på norrsidan av kåken men där kan dom ju inte ligga mot fasaden eller hur, så vi flyttade dom till en plats borta vid hallonsnåren där dom inte skulle vara i vägen för något. Trodde vi.

Nu vet vi att vi vill ha potatisland där (Coronaisolering gör konstiga saker med folk – potatis kostar ju noll och ingenting att köpa i affären – ändå vill man ha ett eget potatisland…), och i största allmänhet vill vi domesticera trädgården mer och ha nytta av den och inte bara ha en massa meningslös gräsmatta (som ändå är full av mossa).

Således har vi alltså lyft upp alla pannor en och en, lagt dom i den lilla vagnen, kört dom till norrsidan av huset där vi staplat dom.

Vi har tagit 40% av pannorna tidigare, men idag blev det ett tretimmarsrace för att ta de sista 60. Belöningen kom efteråt med årets första besök på Åsa Glasscafé med fritt val av glass och tillbehör. En bra lön för mödan. Nu är det bara kvar att gräva potatisland…