Nationaldagsfirande i Oslo

Voksenåsen konferanshotell. Sveriges vackraste utsikt.

Traditionsenligt firas nationaldagen på Voksenåsen, på toppen av Oslo. Det har kallats Sveriges vackraste utsikt, med all rätt. Det är nämligen svensk mark och hotellet är i svenska statens ägo.

1955 när man fortfarande var av uppfattningen att Sverige bara hade varit snälla och mjuka mot Norge under andra världskriget, beslöt man att ge 30 000 kvm mark på toppen av Oslo

…”for å uttrykke sin dypeste takknemlighet til sitt svenske broderfolk for hjelpen under de tøffeste krigstider”… ”Midt i frodig skog, vil eiendommmen være utenfor allfarvei, men allikevel i hjertet av Norges hovedstad. Svenske kvinner og menn som bor i Norge vil kunne erfare det norske landskap og kultur”

sa man. Och varje år samlas ett antal svenska i Norge boende kvinnor och män på Voksenåsen den 6 juni och njuter av utsikten och den goda maten. (Just den sistnämda var väl helt ärligt av lite blandad kvalitet just igår, men strunt i det.) Det var Chalmersska Ingenjörsföreningen Norge som hade sommarfest, och 33 glada gamänger sjöng allehanda sånger i traditionsrik stil.

Det är oklart om man diskuterar att ta tillbaka gåvan nu när krigshistorien skrivits om lite till Sveriges nackdel, så vi får passa på och njuta av det så länge det varar. Nästa gång någon kommer och hälsar på mig här i Oslo lovar jag att ta med vederbörande upp dit, för det är värt ett besök!

Och det bästa: Man tar tunnelbanan dit!

Man ser hela Oslo uppifrån Voksenåsen. Underbart att sitta på terrassen med ett glas vin och njuta.

Giftassugen?

För den som går i giftastankar tycker jag att det här med bunad/folkdräkt verkligen är något att kolla närmare på. Jag säger inget mer, bara se på den här fantastiska bilden, tänk att stå brud i de kläderna och den brudkronan…Amazing…

Bunader är en prylsport

Igår var det som bekant den svenska nationaldagen, vilket uppmärksammades av förvånansvärt många här på jobbet. Det ströddes gratulationer över mig från höger och vänster, och den svenska flaggan som jag normalt har nere på skrivbordet lite halvt bakom skärmen hade av mina kolleger höjts upp över huvudet på oss alla och bredvid godisskålen.

Inte illa, tack för det!

I gengäld bjöd jag på glass i solskenet på takterrassen – nåt får man väl göra på denna högtidsdag! Dom vanliga frågorna om hur vi i Sverige firar nationaldagen, dom vanliga svaren ”öh eh firar, hur menar du?” och sen över på diskussionen om bunad. Bunad i Norge är detsamma som folkdräkt i Sverige, men det finns folkdräkter här också så det blir fort lite förvirrat. En folkdräkt här är en andra klassens bunad; den är inte lika anrik och lika fiiiiin som en bunad, men för det otränade och generösa ögat (=mitt) ser de likadana ut.

Visst, det syns ju att det inte är Hardangerbunad (för att ta ett exempel på en som är väldigt populär) men det gör väl inte en folkdräkt mindre vacker för det?

Men status är viktigt. Ibland. Och på vissa sätt. Just nu är det väldig status att ha bunad, och då är det en del saker som gäller om det ska vara RÄTT.

  • Den ska för det första vara en BUNAD, inte en folkdräkt (sånt traditionslöst skräp kan man ju inte ha!),
  • och så ska den gärna vara sydd av en vääääldigt gammal norsk tant (gärna en tant som var gammal redan när hon sydde din mammas bunad),
  • och den måste vara av de rätta materialen (ull och bomull är nog vanligast och mest praktiskt tror jag),
  • och så ska den ha lång leveranstid; gärna så lång så man beställer i maj för att ha till 17 maj nästa år.
  • Och så är den dyr som tok naturligtvis (vi pratar långt över 10 000 om du har en RIKTIG)

Helst ska du ju ha alla riktiga silversmycken, handväskor, kappor, hårband och annat som gör bunadssporten till den prylsport det faktiskt är och som skiljer ut de som har råd från de som inte har det…

Bilden tagen utan att fråga från http://www.adressa.no, som i sin tur har frågat fotografen om lov. Gå till den sajten för att se på vackra bunader!

Rationalitet och utveckling verkar inte vara ledord i bunadernas värld. Från en kollega som kommer från Hardanger fick jag höra att många män i området hade gift sig med thailändska kvinnor och bildat familj. De här kvinnorna visade sig vara otroligt duktiga på handarbete och sömnad och gör nu fantastiska hardangerbunader på mycket kortare tid och till ett bättre pris än andra. Är det okej?

Svaret verkar vara ett rungande njaaa från bunadspolisen. Alltså dom gör ju i dom riktiga materialen och på rätt sätt och med rätt mönster, men dom är ju inte norskor. Men om dom har norskt medborgarskap då? Fast den frågan har jag inte vågat ställa högt, för här någonstans börjar det gränsa till smygrasism och allmän högfärdighet.

Att serietillverka är inte heller okej. Du ska sy allt helt från botten av när någon kommer in och beställer en ny bunad. Undrar om dom ska väva tyget först också. Odla linet/bomullen/fåren kanske. Om dom hade förproducerat lite, tex underkjolar, förbroderat lite, gjort förkläden, så kanske leveranstiden hade kunnat kortas av och så hade dom kunnat sälja fler. Eller?

Om jag låter gnällig så förstår jag det, men det är egentligen inte min avsikt att gnälla på bunaderna. Det är fantastiska kreationer och 17 maj hade definitivt inte varit detsamma utan dem. Jag blir själv sugen på att ha Sverigedräkt, men det blir nog aldrig av. Det är helt speciellt att se unga tjejer, sminkade som till den värsta festen, och så går dom runt i bunad och tycker att det är det finaste i hela världen. Och hur otroligt stiliga är inte männen?! Man blir helt svettig på 17 maj, och det beror av många saker!

Nä problemet är inte bunaderna i sig, det är det här att det inte är okej hur dom blir gjorda. Att vi gör skillnad på två helt lika bunader för att den ena är sydd i Hallingdal och den andra på Filippinerna. Dom ser identiska ut och är av precis samma material, men den ena kostar en bråkdel av den andra, och det gör att fler har möjlighet att ha dessa fantastiska bunader. Då sprider det sig till flera kategorier av människor, fler har råd, fler vill ha och då antar jag att det inte är lika exklusivt längre att ha bunad och inte lika fint. Då måste man skapa skillnader genom att hävda att den ena är finare än den andra för att upprätthålla maktbalansen.

Men för oss som har lite stramare budget kanske det räcker med en bunad till hunden,

eller iallafall ett skal till mobilen? Anyone?