Scout med stil

Nu när gardinerna till barnehagen är färdiga är det dags för nya projekt. Ett som legat i pipelinen ett tag är att göra en egen regnrock. Jag vill ha en snygg rengrock som man kan ha till jobbet – men utan att bli blöt.

Men ska det vara så svårt att hitta i affär då? Ja tydligen. Om en regnrock är snygg så är den i galon, dvs man är lika blöt ändå när man kommer in, bara det att det är av svett och kondens på insidan av galonen. Går bort, tyget måste transportera bort fukt från huden. Plagg i GoreTex eller liknande material är ju det bästa, men alla regnkläder (som jag har sett) i sådana material är av modellen parkas med byxor med resår i midjan. Inte så jobbmässigt. Dom där galonkapporna är dessutom alltid i en så löjlig längd (halva låret eller möjligen ner till knät) så man blir ju ändå dyngsur på benen där regnrocken tar slut och innan stövlarna tar vid. Varken praktiskt eller användbart, bara dumt. Kalla är dom också förresten, så man måste ha jacka eller tjock tröja under – iallafall på våra breddgrader (59 grader nord), dvs mer att hålla reda på och släpa på.

Alltså har jag köpt tyg och mönster till vad som ska bli en varm men tunt fodrad (=ull) lång kappa (=modifierat mönster, en parkas som jag förlänger) med ett yttertyg som andas (=en gore-tex-variant). Hade gärna haft riktig gore-tex, men det är märkesskyddat och får inte säljas på metervara.

Men i väntan på ork att ta tag i det där stora projektet + komma på hur jag ska få den att bli lite extra snygg, tex med broderier som man tätar på baksidan så det inte kommer in regn i nålhålen, ska jag (förhoppningsvis) glädja en scout i Linköping, Uffe, som vill ha en namnbricka att sätta på sin scoutskjorta.

Vi har vädrat ideer över nätet, och jag gjorde prototyper i Embird på de typsnitt jag har;

Varför inte besticken – eller en apa i bil som ger ut namnet som avgaser? Eller blindskrift – vilket raggningstrick!

Uffe föll inte för besticken och inte för blindskriften, men väl för det snirkliga. Så nu blir det så här:

En i vanlig tråd och glada färger (dvs den i mitten) och sen en i metallictrådar till de glamorösa (amorösa?) scoutfesterna. Där blir det nog en del silver, guld och lila tror jag.

Hang in there Uffe, dom kommer snart, promise!

Varför får man inte handla på Amazon??

Ett flertal gånger har jag sett saker jag vill ha till väldigt bra priser på amazon.com. Senast idag då jag ville köpa ett tangentbord till min Xoom, det här:

Xoom-fodral med inbyggt tangentbord

Men jag kommer alltid till ett led i beställningen då jag får veta att produkten inte får skickas till den valda adressen, ”Vänligen välj en annan adress”. Det går inte med adresser i Norge och inte i Sverige, har prövat båda alternativen, och det spelar ingen roll om det är Amazons brittiska eller amerikanska site.

Det är så oerhört irriterande – i dagens läge är iallafall jag helt inställd på att jag kan beställa vad jag vill överallt ifrån. Möjligen får jag betala importavgifter och höga transportkostnader, men det är i så fall mitt problem. Det är BARA på Amazon.com som jag blir vägrad att handla och det är så OTROLIGT irriterande.

Vad jag ska med ett tangentbord till? Det är så underbart att vara helt mobil och kunna skriva var man vill utan att släpa på en dator. Och helt ärligt så är inte on-screen-tangentborden så lätta/snabba att skriva med, eftersom man inte har känslan för var man har tangenterna. Jag är ofta uppe på v-b-n med tummen när jag skriver fort och ska skriva mellanslag, och det blir mycket rättning av det. Inte så praktiskt, men det fungerar.

Ser fram emot när det kommer taktila on-screen tangentbord – då jägarns!

American Gods

Oftast läser jag som de flesta människor ganska neutrala och opersonliga böcker som ger en stunds förströelse och underhållning; Jo Nesbø, Liza Marklund, Camilla Läckberg och liknande. (För övrigt märkligt att kalla den typen av böcker för ”underhållande”, med tanke på att dom för det mesta innehåller bestialiska mord och perversa personer av en typ man knappt kan föreställa sig. Men av läsarsiffrorna att döma så är det tydligen sånt vi vill läsa.)

Efter en stund av bristande läsintresse (eller den vanliga konflikten mellan att läsa en bok vs att plocka ur diskmaskinen eller något annat lagom lustigt) insåg jag att det är dags igen. Jag har en lång lista med böcker som väntar på att bli lästa och som inte är deckare eller facklitteratur, och det var dags att se på den.

Rastlös som jag är orkade jag inte leta så länge, och eftersom dom var sorterade på titel från A-Ö blev det den här:

American Gods, av Neil Gaiman. Rekommenderas till ALLA.

American Gods, av Neil Gaiman. Aldrig hört om den men den verkade ok så jag började läsa. Efter ett tag förstod jag att det här var något av en kultbok. Den kom ur för ca tio år sen, så man var ju inte först med att upptäcka den precis och jag har lite svårt att förklara vad den handlar om, men läs den!!!

Som titeln anger handlar den om gudar, det var kanske därför ateisten i mig vaknade till, men det är en rent skönlitterär bok. I ett försök att beskriva handlingen kan man säga att det är motstridiga intressen mellan de gamla gudarna (Oden, Tor, Brahma, stamgudar etc) och det nya som folk avgudar; media, internet osv. Det de har gemensamt är att de överlever endast för att folk tror på dom, och om ingen längre dyrkar Tor så tynar han bort och dör. Alla gudarna lever mitt ibland oss och är klädda som well ganska vanliga människor iallafall. Några i boken driver begravningsbyrå, andra står i kiosken på turistattraktioner osv, ganska  vanliga jobb. Men så ska det då bli krig mellan gamla och nya, och huvudpersonen är en helt vanlig man (nja inte helt vanlig visar det sig) som värvas av dom gamla gudarnas ledare för att göra diverse småjobb av beskyddarkaraktär.

Mycket ovanlig bok, har inte läst något liknande på länge – men så är det ju en bit från Läckberg och grabbarna och TACK för det…

För den som vill köpa den finns den tex här  , och den som inte orkar läsa boken eller vill förstöra det hela genom att alla karaktärer presenteras så finns naturligtvis vår vän Wikipedia till hands.

Vet ni förresten alla svenskar att i Norge är det inte A-Ö, utan A-Å. Av någon märklig anledning har vi små skandinaver valt att kasta om de tre sista bokstäverna i alfabetet; ÅÄÖ eller ÆØÅ. Så otroligt dumt.