Efter plånboksstölden i mars har det ju tagit sin tid att få igen allt som var i den. Bankkorten gick ju fort, passet tickade in för ca en månad sen och så var det bara körkortet kvar. Det finns en regel från 2011 som säger att den som har svenskt körkort och är bosatt (folkbokförd) i ett annat land vid förnyelse av körkortet ska få det utställt i det land innehavaren bor i. Jag ska alltså få mitt nya körkort utställt här i Norge, och det har tagit sin lilla tid. Frågan ska såklart behandlas i bägge länder, och tänk er själva; TVÅ myndigheter som ska ha handläggningstider på var sin kant plus att det är vattentäta skott mellan Sverige och Norge vilket gör att ingen information utväxlas automatiskt.
Följaktigen tog jag saken i egna händer redan från början och ringde Trafikverket och fick dem att sända mig rätt papper. Snabbt och trevligt bemötande och papprena var hemma hos mig 3 dagar senare. Toppen! Tar papprena, ringer Vegvesenet, får veta att dom ska skickas in till valfri trafikkstasjon (i mitt fall är den närmaste Risløkka) för behandling. Jag upptäcker att det även finns blanketter på hemsidan som man kan fylla i och skicka med för att få det hela att gå lite fortare. Kanon! Fyller i och skickar in och väntar.
Två gånger ringer jag för att höra varför inget händer (jag trodde ju det skulle gå fort!), och får besked att det är svenska Trafikverket som inte skickar in papprena till Vegvesenet. Samma papper som ju jag skickat in till dom tillsammans med de norska blanketterna. Jamen det gills inte, den kommunikationen måste gå mellan myndigheterna så det inte fuskas [av mig]. Andra gången var det klart och skulle komma när som helst.
Några dagar före semestern hade jag fått ok från Vegvesenet och skulle komma ut till Risløkka för att ta kort och skriva signatur. En och en halv timme i kö, 3 min saksbehandling då jag får veta att man inte kan göra som jag har gjort.
– Öh va?!
– Nej det är alltså så att man måste fylla i dom här blanketterna på plats på Risløkka, dom får inte skickas in per post.
– Eh jaha, men dom ligger ju ute på er hemsida.
– Det var konstigt, det ska dom inte göra. Och hur som helst ska ingen handläggare ha godkänt det här när det kom utifrån och inte från Risløkka, så det är en handläggare som har gjort fel.
Så kände jag att jag satt fast i byråkratikvarnen igen, maktlös och utan möjlighet att göra någonting. Det visade sig att en av de viktigaste sakerna med att man kommer in är att man får ett papper som gäller som tillfälligt körkort. Utan det kör man olagligt. Visst har jag ju undrat vad som skulle hända i en trafikkontroll om det blev en (och det blev det ju…) men därför har jag haft pappret från Trafikverket med mig där det står att jag har godkänt svenskt körkort….men det var alltså olagligt.
– Jaha, så vad händer nu då?
– Nä men det är ju vi som gjort fel och allt ser ju okej ut, så jag godkänner det här och skickar in. Ditt körkort kommer i brevlådan om tre dagar.
TRE dagar?! Det är ju helt sanslöst snabbt. Matcha det ni om ni kan Trafikverket!! O trodde mig inte när jag sa att dom skickar det direkt hem i brevlådan, trots att jag sa att en annan person vi känner hade fått sitt på det viset. Han menade att det inte är rättssäkert (eller något liknande) och det kan han ju ha rätt i, men det var inte det jag sa heller, jag menade att det kommer direkt i brevlådan.
Tyvärr hade jag redan åkt på semester efter tre dagar, men när jag kom hem låg det ett litet vitt kuvert i brevlådan precis som utlovat. Säkert eller inte, men det gjorde det och så här ser det ut:
Notera rad 4b: Det är evig livslängd på de norska körkorten. Aldrig mer förnya. Om det inte blir stulet igen förstås….