Så var det tävlingsdagen, dags för FITC – Fleischmann International Trophy Competition.

Vår slot var kl 20:32 som nummer 2 av totalt åtta körer som kämpar om den åtråvärda(?) pokalen(?) som kanske är resultatet av en förstaplats. Iallafall kämpar man om förstaplatsen, det är ett som är säkert.

Mycket nerver i spel, kul att se hur en hel kör slutar spralla och bli mer samlad, inåtvänd och koncentrerad allteftersom starten tickar närmare. Och så var det tillslut vi som skulle hämtas in.

Och vi var bra, riktigt bra. Vi ska inte skämmas över vårt framträdande eller tänka att det var något vi kunde gjort bättre, och alla var glada och lättade efteråt. När vi kom tillbaka till ”väntsalen” fick vi lite applåder av Adolf Fredriks Kammarkör till och med. Inte för att dom hört vad vi gjort (det var ljudisolerade skott mellan väntsal och konsertsal), men lite cred för att vi hade genomfört det.

Efter paus fick vi sitta inne i lokalen och höra de då fyra återstående bidragen; Adolf Fredrik, finska Valkia, en irländsk och en ungersk kör. Och jag måste tyvärr meddela att jag känner mig ganska säker på att den ungerska kören har vunnit. Men det får vi veta imorgon.

Har inga bilder tyvärr, för vi kunde inte ha med oss något in i lokalerna (gick utan jacka från hotellet brrr)