Ut på tur till Fjärås Bräcka

Lusten att dra ut på GC-tur har kommit tillbaka efter ett års bortavaro – trots att jag varit ”ledig” (sjukskriven alltså) har jag inte orkat, inte haft lust. Undataget är några resor, då lusten har spirat ett tag.

Det började i mellandagarna hemma i Oslo där jag kände att det kunde vara lite kul att kolla vad som kommit i stan den senaste tiden, och det visade sig att det var en hel del. Förutom det så har min mamma lovat att vi rakt emot alla moraliska och etiska principer ska upp på GC-tur på norra sidan av Cypern, den ockuperade. Att få det erbjudandet händer bara en gång i livet, så nu när dom är där nere passar jag på och kommer en sväng i februari. Varför det är etiskt och moraliskt förkastligt är en historia som får berättas en annan gång, det får inte plats här idag.

Men GC-febern är igång, och idag på eftermiddagen blev det några timmar som passade perfekt för en liten utesväng med småkillarna. Det finns hundratals cacher här i Halland, och många vackra platser att besöka i ärendet – ställen man aldrig åker till för att ”dom har ju varit där i evigheter, vi kan åka dit när som helst” och så gör man aldrig det.

Fjärås Bräcka är ett sånt ställe; en fantastisk ändmorän som är otroligt hög och bara sticker upp rätt ur ingenstans. Den har tydligen bildats av istiden för ca 11 000 år sedan, då isen med sin framfart skyfflade stora mängder grus och sten framför sig som en väghyvel, kom till Fjärås och tyckte väl att den sett nog av stället och drog sig tillbaka.

image
Barnen utnyttjas som tändsticksaskar i ett försök att illustrera hur otroligt hög och brant (vilket såklart inte syns i bilden) moränen är. Och visst ser dom glada ut?

Skräpet tog den inte med sig, och den höga åsen (som är rätt smal faktiskt) blev det som idag kallas Fjärås Bräcka. Vägen över åsen var visst den stora transport-och kommunikationsleden mellan Lygnern och havet. Lygnern är en rackarns stor sjö som inte hade funnits om det inte varit för Bräckan. Den ligger på andra sidan den där vallen alltså.

Se där vad man lär sig när man ger sig ut på tur i närområdet, till ställen som ”alltid ligger där” men som man aldrig stannar vid utom idag.

6 cacher fick vi med oss på vår fina tur; fem trad och en geo. Började på en Whereigo också men den var i så många steg så vi fullföljde den inte.

image
Happy campers!

Skulle tatt en i ett högt träd också men vi såg den aldrig och jag hade inga trädklättrarvänliga skor på mig, så det blev inget tyvärr.
Imorgon blir det Delsjön tror jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s